Företag i fokus:

Tetiana från Ukraina kandiderar för Realistpartiet – ”Vill ge tillbaka”

2022_04_4BC6923F-3DC4-42BC-8FB3-7ABCCCE946FE

Foto: Privat / Alex Ataseven.

Nu har Realistpartiet sammanställt valsedel inför valet 2022 som visar att partier får tillskott av ännu en Granberg – fru Granberg.

Realistpartiet lämnade idag in sina listor till Länsstyrelsen och lägger till flera spännande namn på valsedeln.

Bland annat ansluter sig Joakim Granbergs fru Tetiana Granbergs, som börjar med att rikta ett stort tack till staden för all hjälp Södertäljeborna ställt upp med för hennes folk i Ukraina.

Nu gör hon sin man, Joakim Granberg, sällskap och ger sig in i politiken för att ge tillbaka till Södertäljefolket. Hon vill bland annat lägga sin fokus på familjefrågor och barnomsorg, ämnen som hon verkligen brinner för.

– Jag vill engagera mig i Södertälje som har stöttat mitt folk under denna tuffa period, nu vill jag helhjärtat ge tillbaka, säger Tetiana Granberg till Telgenytt

Förutom fru Tatiana Granberg adderar Realistpartiet flera intressanta namn inför valet 2022.

Bland annat ansluter sig den unga entreprenören Anna Furberg, Minna Kohtamäki som är rektor i Järna, Iva Besmagy som studerar till inköpare samt socialsekreterare Simon Jonsson som är nyinflyttad till Södertälje.

Listan toppas återigen av Joakim Granbergföljt av företagaren Lars-Göran Jonsson på en andra plats.

Realistpartiets valsedel 2022

  1. Joakim Granberg, Partiledare
  2. Lars-Göran Jonsson, Företagare
  3. Simon Isso, Tolk /RP Kansliansvarig
  4. Marcus Haavisto, Kultur & Nöjeskonsult
  5. Anna Furberg, Entreprenör
  6. Minna Kohtamäki – Corin, Rektor
  7. Ola Karlsson, Boendehandledare
  8. Ralph Andersson, Ingenjör/Ekonom-Pensionär
  9. Harri Salminen, Behandlingsassistent
  10. Gunilla Östman, Undersköterska
  11. Björn Eriksson, Ekonom – Pensionär
  12. Iva Besmagy, Student: Offentlig upphandling
  13. Simon Jonsson, Socialsekreterare
  14. Andrea Furberg, Redovisningsekonom/Företagare
  15. Jusmir Mille-Krantz, Undersköterska
  16. Tetiana Granberg, Företagare
  17. Lill Kindgren, Redovisningskonsult
  18. Daniel Jülke, Entreprenör / Utredare
  19. Maria Johansson, Vård/Omsorg
  20. James Henry Reed, Speditör – Pensionär
  21. Annie Lander, Pensinär
  22. Peter Wallin, Elektriker / Företagare
  23. Sten Lundin, Rådgivare / Konsult

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 april 2022 00:00
Senast uppdaterad: 14 april 2022 00:00

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors