Företag i fokus:

Så vill banken bana väg för unga att köpa sin första bostad

2022_02_213343772_201096295352661_7878807513406021470_n

Foto: Alex Ataseven.

Unga som har fast anställning har det svårt att ta sig ut på bostadsmarknaden. I endast i 10 av 25 kommuner i regionen har en 27-åring råd att köpa en normalstor lägenhet på 39 kvadratmeter.

Det menar den svenska banken Skandia som undersökt ungas genomsnittliga inkomster. Nu förslår banken en amorteringstrappa för att ge unga chansen att ta sig in på bostadsmarknaden.

Den kraftiga prisökningen i kombination med bolånetak och amorteringskrav gör det svårt för unga att köpa en bostad, det menar Skandiabanken som anser att unga drabbas hårdast.

– Den kraftiga prisökningen slår väldigt hårt mot unga som vill köpa sin första lägenhet, säger Johanna Cerwall, VD på Skandiabanken.  

Enligt rapporten har unga med fast anställning endast möjlighet att köpa en bostad i 10 av de 25 mest attraktiva kommunerna och regionerna i Sverige. Södertälje är en av 10 orter där unga vuxna klarar av att köpa sin första bostad

Skandiabankens menar, i rapporten ”Lön utan lägenhet 2022”, att de största förlorarna blivit unga vuxna som har det svårt att få bolån med nuvarande kreditregler.

Banken föreslår därför en amorteringstrappa som skulle underlätta för dagens unga och därmed ge fler chansen att ta sig in på bostadsmarknaden.

– Med flexiblare amorteringskrav som tar hänsyn till hur inkomsten förändras över ett yrkesliv kan vi underlätta för våra unga att komma in på bostadsmarknaden och köpa en egen första lägenhet – även i storstadsregioner. Det säger Johanna Cerwall, vd på Skandiabanken.    

Tio orter där unga vuxna klarar av att köpa en första bostad: Sundsvall, Gävle, Västerås, Karlskrona, Helsingborg, Borås, Trollhättan, Skövde, Södertälje och Växjö.

Tio orter där unga vuxen klarar av att köpa en första bostad: Sundsvall, Gävle, Västerås, Karlskrona, Helsingborg, Borås, Trollhättan, Skövde, Södertälje och Växjö.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 april 2022 00:00
Senast uppdaterad: 18 april 2022 00:00

EBO-lagstiftningen bidrar till stor segregation i Sverige

E86DAD15-29CB-47B7-A2D9-6F384548C382

Metin Hawsho, gruppledare Liberalerna Södertälje.

EBO-lagen ger asylsökande möjlighet att bosätta sig var de vill med rätt till statliga och kommunala bidrag. Det är i grunden bra att individer har möjlighet att styra själva var de vill bo men de negativa konsekvenserna av lagen överväger de positiva.

En stor del av segregationen i Sverige beror på att EBO-lagen leder till att asylsökande väljer att flytta till bostadsområden som redan har en stor befolkning med utländsk bakgrund. Det har skapats parallellsamhällen som präglas av stort utanförskap och segregation. Utanförskap skapar misstro mot majoritetssamhället och stor risk för att nyanlända utnyttjas av extremistiska och kriminella krafter.

”Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt.”

Bidragssystemen leder också till att bara lågkostnadsbostäder är aktuella för den asylsökande. Det i sig är inte ett problem men eftersom att dessa bostäder oftast finns i de redan utsatta områdena spär systemet på utanförskapet.

Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt. Tre stadsdelar återfinns på polisen lista över särskilt utsatta områden och ytterligare två bedöms vara riskområden. Med bakgrund av detta har Liberalerna Södertälje länge drivit frågan om att avskaffa EBO-lagen.

Efter att Liberalerna Södertäljes motion om att avskaffa EBO-lagen vann stöd på Liberalernas landsmöte i helgen är det nu också äntligen partiets officiella ståndpunkt nationellt. Det är mycket välkommet och vi ser fram emot att Liberalerna driver frågan i regeringen.

Metin Hawsho,
gruppledare Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 15:40
Senast uppdaterad: 20 november 2023 15:40

Politiker utreds för otillåten påverkan av tjänstemän

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun och stadsdirektören Magnus Gyllestad inleder en utredning om otillåten politisk påverkan. Detta görs efter uppgifter om att politiker utövat påtryckningar på kommunens tjänstepersoner, rapporterar LT.

Det var bland annat när Frimurarnas avtal för Igelsta gård avslöjades, där det fanns flera brister som inte hade åtgärdats sedan 2021, som nya uppgifter om misstänkt otillåten politisk påverkan uppdagades.

Till LT framför Alexander Rosenberg (M), nuvarande ordförande i tekniska nämnden, anklagelser om att tidigare ordförande Tage Gripenstam (C) under sin mandatperiod ska ha försökt favorisera bekanta och affärskontakter genom att utöva tryck på tjänstepersoner i specifika ärenden. Rosenberg nämner att det finns uppgifter om ett tiotal sådana incidenter.

Tage Gripenstam, å sin sida, förnekar att han har försökt påverka tjänstepersoner på ett otillbörligt sätt. Han medger dock till Länstidningen att han kan ha frågat om status i vissa ärenden.
Ett specifikt ärende som väcker uppmärksamhet är ett beslut från tekniska nämnden under Gripenstams tid som ordförande om att undersöka möjligheten för året-runt-uteserveringar, och flytt av en lastficka vid Tidermans och trottoarutvidgning för att möjliggöra servering.

Tidningen rapporterar också att det kan röra sig om ärenden som markköp, bygglov och detaljplaner, där tjänstepersoner upplevt påtryckningar från politiker.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 13:15
Senast uppdaterad: 20 november 2023 13:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors