Företag i fokus:

Ett tjejhus för behövande – ”Vi finns här”

2022_04_F42DB380-A295-4018-A8FB-1C105064A54B

Tjejhuset på Dalbygatan 4 är Södertäljes enda fritidsgård för bara tjejer sedan 2011.

En härlig mötesplats för tjejer i olika åldrar, oavsett bakgrund. Ett hus för bara tjejer.

Här erbjuder Tjejhuset diverse aktiviteter för den som är mellan 13–23 år på tisdagar, onsdagar och torsdagar från 14-18:00. och en annan som är i ålder 10-12 år på onsdagar mellan 10-12 år. 

Tjejhuset öppnade första gången sina dörrar för flickor och kvinnor i åldrarna 13–23 år för 11 år sedan och har haft öppet sedan dess.

Med en viss utökning i åldersspannet, då flickor i åldern 10–12 år har möjlighet att besöka huset på onsdagar mellan klockan 14 till 17. Tillskillnad från de äldre tjejerna som är välkomna tisdagar, onsdagar och torsdagar mellan 14-18.

Det som skiljer Dalbygatan 4 från andra fritidsgårdar är att det bara är för tjejer, där allting är gratis.

Det erbjuds mellanmål i from utav yoghurt och mackor med pålägg, men också egen bakat fika med tillhörande kaffe och te. Men det är inte det enda som erbjuds

Här har Tejhuset ett helt rum fyllt med material för den som tycker om att pyssla, men också en trädgård att umgås på när vädret tillåter. 

– Vi vill att det ska kunna vara en plats för tjejerna att kunna komma och landa, oavsett var de kommer från eller kommer med för bagage. Det ska vara en kravlös plats där tjejerna ska få göra lite som de vill, vill de pyssla finns de material, vill de lägga sig och sova i en soffa får de göra det med, säger Johanna som arbetar på Tjejhuset till Telgenytt.

Men Johanna är inte ensam om att jobba med och för Tjejhuset. Här har hon två kollegor, Lena och Sofie, som tillsammans skapat ett andra hem för många flickor.

– Att vi är tre är en lyx, vi vårdar om huset som om det är vårt hem, det blir som vårt hem. Vi arbetar för att tjejerna ska känna likadant och den finaste komplimangen vi får är när tjejerna kallar huset ett vardagsrum. Det är precis vad vi strävar efter, säger Sofie.

Utöver de tre kollegorna finns det även kuratorn Elin som kommer på besök med jämna mellanrum och erbjuder inviduella samtal med tjejer som önskar det, likt de andra som jobbar på tjejhuset.

Förutom kuratorn besöks Tjejhuset av andra organisationer så som Sveriges blåbandungdom och Juventas ungdomsjour. 

– Vi finns här och sträcker ut en hand till de som kanske har en tuff period. Vi kan erbjuda samtal och har tystnadsplikt, men också förmedla kontakt till andra platser som kan hjälpa om det skulle behövas, säger Lena till Telgnytt.

Har du har ett barn eller är ett som sitter sysslolös inför sommaren. Passa på att anmäla till Tjejlägret Sommarskoj på Telge ABs hemsida.

Text: Emilia Leray.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2022 00:00
Senast uppdaterad: 20 april 2022 00:00

Mordet i Ronna – Misstänkta mannen ringde själv 112

Sham-1-2

Foto: Shamash Oyal

Den man som misstänks för mordet på en kvinna i Ronna slog själv larm till polisen om händelsen, enligt uppgifter till Expressen.

(Annonslänk)

Händelsen inträffade under söndagseftermiddagen i stadsdelen Ronna, där en kvinna i 35-årsåldern hittades död i en lägenhet på Hövdingevägen. Polisen anlände till platsen strax före klockan 16, och kvinnans död bekräftades senare under kvällen.

En jämnårig man greps av polisen på platsen och misstänks för kvinnans död. Enligt uppgifter till Expressen var det han som ringde 112 och larmade om situationen. Mannen uppgav för polisen att han hade sovit hela dagen och först upptäckt att kvinnan, som han hade en relation med, var död när han vaknade.

Nu misstänks han för mordet på den 35-åriga kvinnan, men mannen som nyligen greps är inte obekant för polisen. Så sent som i februari dömdes han för vapenbrott.

Utredningen kring mordet fortsätter, och polisen arbetar för att fastställa de exakta omständigheterna som ledde till kvinnans död.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2024 11:55
Senast uppdaterad: 12 mars 2024 19:11

DEBATT: Det är dags för en ny social rörelse

Kommun

Foto: Shamash Oyal

Tidigare i vintras gav några modiga debattörer röst åt en frustration som finns hos många assyrier/syrianer tillika Södertäljebor. Fler insändare och debattörer anslöt sig till diskussionen. Det är en mycket nödvändig diskussion som kan vara gnistan som tänder en fackla i en tid av repressivt mörker.

Det handlar om att vi från Stadshuset gång på gång får höra saker som pekar ut Södertäljes befolkning som kriminella och fuskare. Det är psykologiskt nedbrytande för oss södertäljebor och bör få alla att reagera eftersom det är en retorik som sårar och skapar klyftor mellan grupper av människor. Vi vill inte gå den vägen eftersom det alltid har varit de destruktiva samhällsideologiernas metod; att hitta (på) en ”fiende” och beskylla den för så mycket som möjligt av det som inte är önskvärt eller har gått snett i samhället.

INSÄNDARE: För (S) gäller alltid makten framför allt

I den assyriska/syrianska berättelsen finns framgång efter framgång. På många sätt är den integrationens ”våta dröm”. Trots att många av oss kom från fattigdom, analfabetism och förtryck gjorde vi snabbt, över bara en till två generationer, en enorm social resa. Vi kom som flyktingar men kom snabbt ut i arbetslivet. Vi drev företag. Vi anställde folk. Vi utbildade oss. Vi anammade svenska föreningslivets modeller för organisering. Kvinnorna tog av sig hucklena och lärde sig till och med att simma. Några av oss har till och med skaffat vovve och sommarstuga.

”Vad mer vi kan göra för att ständigt prestera dubbelt så bra för att ens räknas som hälften så bra!”

Men numera är beskrivningen av folkgruppen mycket ensidig och negativ. Efter 50 år av liv och engagemang i Södertälje och Sverige behöver vi ställa frågan till vår stad och vår kommunstyrelseordförande vad mer vi kan göra för att ständigt prestera dubbelt så bra för att ens räknas som hälften så bra. Och vi bör ställa frågan oss sinsemellan, vad gör vi nu? Vi har gjort allt som förväntades av oss men vi ses fortfarande som problem.

”Vi må ha en rad andra sociala problem. Men är det i så stor omfattning att det kan motivera att vår kommunstyrelseordförande gång på annan profilerar Södertälje som en fusk- och bedrägeristad?”, skriver debbattören.
Foto: Lucas T

Ska vi alla bara ge upp tilltron till våra möjligheter att leva på lika villkor i vår stad. Vart ska vi ta vägen? Ska vi alla bara ge upp och flytta till Salem eller Liljeholmen i jakten på vithetspoäng och för att slippa internalisera rasismen som blir till självhat? Eller kan vi tänka oss att mobilisera? Vi kan visa att för varje fuskare och bedragare så finns hundra och tusen andra som planterar en olivkvist i demokratins lund.

”Upp till oss att avgöra vilka vi vill vara tillsammans i den här staden. Det är dags för en ny social rörelse.”

Vi må ha haft välfärdsbrott och andra fusk och bedrägerier i vår stad. Vi må ha droghandel som omsätter stora belopp och rekryterar ”soldater” bland våra – mest – unga killar. Vi må ha en rad andra sociala problem. Men är det i så stor omfattning att det kan motivera att vår kommunstyrelseordförande gång på annan profilerar Södertälje som en fusk- och bedrägeristad? Som man ropar får man svar. Snart har vi inget annat kvar. Vi måste också se och lyfta fram att vi har så lite av allt annat. Vi har så lite av förortsrörelse, av friskt civilsamhälle, av förebyggande och demokratifrämjande arbete i vår kommun. Jämför med andra orter, t ex Järva som är ungefär lika stort i invånarantal och Malmö som är jämförbart som traditionell arbetarstad.

Vi som bor i Södertälje, en stad vi älskar och värnar, en stad som våra barn ska växa upp i och vår samhällsgemenskap ska hämta näring i, vilka vill vi vara i denna gemenskap? Hur ska vi leva fredade från rasistiska narrativ och våldsamma diskurser? Assyrier/syrianer är en kritisk massa i Södertälje. Det är upp till oss att avgöra vilka vi vill vara tillsammans i den här staden. Det är dags för en ny social rörelse. En som vilar på mänskliga rättigheter, en som inte villkorar barns framtid utifrån härkomst, en som reser sig i solidaritet med sin granne.

Berolin Deniz,
sociolog, mamma och inflyttad södertäljebo

DEBATT: Misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2024 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors