Företag i fokus:

Ett tjejhus för behövande – ”Vi finns här”

2022_04_F42DB380-A295-4018-A8FB-1C105064A54B

Tjejhuset på Dalbygatan 4 är Södertäljes enda fritidsgård för bara tjejer sedan 2011.

En härlig mötesplats för tjejer i olika åldrar, oavsett bakgrund. Ett hus för bara tjejer.

Här erbjuder Tjejhuset diverse aktiviteter för den som är mellan 13–23 år på tisdagar, onsdagar och torsdagar från 14-18:00. och en annan som är i ålder 10-12 år på onsdagar mellan 10-12 år. 

Tjejhuset öppnade första gången sina dörrar för flickor och kvinnor i åldrarna 13–23 år för 11 år sedan och har haft öppet sedan dess.

Med en viss utökning i åldersspannet, då flickor i åldern 10–12 år har möjlighet att besöka huset på onsdagar mellan klockan 14 till 17. Tillskillnad från de äldre tjejerna som är välkomna tisdagar, onsdagar och torsdagar mellan 14-18.

Det som skiljer Dalbygatan 4 från andra fritidsgårdar är att det bara är för tjejer, där allting är gratis.

Det erbjuds mellanmål i from utav yoghurt och mackor med pålägg, men också egen bakat fika med tillhörande kaffe och te. Men det är inte det enda som erbjuds

Här har Tejhuset ett helt rum fyllt med material för den som tycker om att pyssla, men också en trädgård att umgås på när vädret tillåter. 

– Vi vill att det ska kunna vara en plats för tjejerna att kunna komma och landa, oavsett var de kommer från eller kommer med för bagage. Det ska vara en kravlös plats där tjejerna ska få göra lite som de vill, vill de pyssla finns de material, vill de lägga sig och sova i en soffa får de göra det med, säger Johanna som arbetar på Tjejhuset till Telgenytt.

Men Johanna är inte ensam om att jobba med och för Tjejhuset. Här har hon två kollegor, Lena och Sofie, som tillsammans skapat ett andra hem för många flickor.

– Att vi är tre är en lyx, vi vårdar om huset som om det är vårt hem, det blir som vårt hem. Vi arbetar för att tjejerna ska känna likadant och den finaste komplimangen vi får är när tjejerna kallar huset ett vardagsrum. Det är precis vad vi strävar efter, säger Sofie.

Utöver de tre kollegorna finns det även kuratorn Elin som kommer på besök med jämna mellanrum och erbjuder inviduella samtal med tjejer som önskar det, likt de andra som jobbar på tjejhuset.

Förutom kuratorn besöks Tjejhuset av andra organisationer så som Sveriges blåbandungdom och Juventas ungdomsjour. 

– Vi finns här och sträcker ut en hand till de som kanske har en tuff period. Vi kan erbjuda samtal och har tystnadsplikt, men också förmedla kontakt till andra platser som kan hjälpa om det skulle behövas, säger Lena till Telgnytt.

Har du har ett barn eller är ett som sitter sysslolös inför sommaren. Passa på att anmäla till Tjejlägret Sommarskoj på Telge ABs hemsida.

Text: Emilia Leray.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2022 00:00
Senast uppdaterad: 20 april 2022 00:00

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors