Företag i fokus:

Boel Godner (S) om Hovsjöaffären – ”Vi var offentliga redan 2019”

2022_04_278429108_729395434757502_1811286645503964775_n

Under två års tid var den stora fastighetsaffären i Hovsjö mellan Södertälje kommun och Månsbro fastigheter sekretessbelagd.

Realistpartiets ordförande Joakim Granberg begärde ut handlingarna från kommunen men nekades. Då valde Granberg att ta ärendet vidare till domstol som beslutade att Södertälje kommun måste häva sekretessen.

När handlingarna offentliggjordes avslöjades det att den socialdemokratiska ledningen valde att sälja de 786 lägenheterna i Hovsjö till Månsbro fastigheter trots att de inte hade det högsta budet. Och därmed tackade Södertälje kommun nej till ett högre bud från Hembla AB på 55 miljoner kronor.

– Det är inget avslöjande, vi var offentliga redan 2019 med att vi inte tog högsta budet. Vi måste inte enligt lagen alltid sälja till högstbjudande, säger Boel Godner (S) till Telgenytt.

Enligt Pontus Werlinder, VD Telge Bostäder, var anledningen till sekretessen att försäljningskontraktet innehöll uppgifter som kan “antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs“.

Nu när handlingarna offentliggjorts framkom det inga sådana uppgifter som gett skäl till att affären har varit hemligstämplad sedan 2019.

Det som däremot framkommit är att Södertälje kommun valde att sälja till Månsbro fastigheter, trots ett seriöst- och mycket högre bud från Hembla/Viktoriahem.

Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande, menar att Hembla inte hade samma svar kring långsiktigt ägande och socialt engagemang och därför föll valet på Månsbro fastigheter. Samtidigt berättade Godner, till Telgenytt, om transparensen i försäljningen gentemot de andra partierna och att köpeskillingen låg högt över värderingen av lägenheterna.

– Joakim Granberg, Realistpartiet, hade som alla andra gruppledare information om att Månsbro inte hade det högsta budet, men Granberg röstade ändå Ja till försäljningen i alla instanser, säger Boel Godner (S).

Enligt Godner var det endast Linda Sjögren (V) som röstade Nej till försäljningen.

Realistpartiet å sin sida menar att den Socialdemokratiska ledningen varken presenterade vilka anbudsgivarna var och inte heller vilka bud som hade lämnats.

– Vi röstade inte alls utan lät bara beslutet passera i Kommunfullmäktige då vi som jag sagt hela tiden inte hade någon som helst insyn i fastighetsaffären. vi visste inte ens att det fanns ett högre bud då allt var sekretessbelagt och hemligt, endast tre Socialdemokrater visste vilka bud som fanns, säger Realistpartiets gruppledare Joakim Granberg till Telgenytt.

– Hade jag vetat att vi hade fått 55 miljoner kronor mer av Hembla så hade jag självklart röstat för att Hembla skulle få köpa fastigheterna, detta är Boel Godners sätt att slingra sig, säger Joakim Granberg.

Sedan kommunen sålde beståndet i Hovsjö till Månsbro 2019 har flera av de boende drabbats av kraftiga hyreshöjningar på uppemot 50 procent, samtidigt som många i området vittnar om att det var bättre under Telge Bostäders ledning.

Detta försökte Linda Sjögren (V) höja ett varningens-finger för och var väldigt kritisk till att sälja ut allmännyttan i Hovsjö.

– Vi visste ju att det skulle ske, precis som alla andra också visste, men inga andra brydde sig, berättade Linda Sjögren (V) till Telgenytt.

Läs även: Miljardbröderna chockhöjer hyrorna i Hovsjö

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2022 00:00
Senast uppdaterad: 25 april 2022 00:00

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors