Företag i fokus:

Boel Godner (S) om Hovsjöaffären – ”Vi var offentliga redan 2019”

2022_04_278429108_729395434757502_1811286645503964775_n

Under två års tid var den stora fastighetsaffären i Hovsjö mellan Södertälje kommun och Månsbro fastigheter sekretessbelagd.

Realistpartiets ordförande Joakim Granberg begärde ut handlingarna från kommunen men nekades. Då valde Granberg att ta ärendet vidare till domstol som beslutade att Södertälje kommun måste häva sekretessen.

När handlingarna offentliggjordes avslöjades det att den socialdemokratiska ledningen valde att sälja de 786 lägenheterna i Hovsjö till Månsbro fastigheter trots att de inte hade det högsta budet. Och därmed tackade Södertälje kommun nej till ett högre bud från Hembla AB på 55 miljoner kronor.

– Det är inget avslöjande, vi var offentliga redan 2019 med att vi inte tog högsta budet. Vi måste inte enligt lagen alltid sälja till högstbjudande, säger Boel Godner (S) till Telgenytt.

Enligt Pontus Werlinder, VD Telge Bostäder, var anledningen till sekretessen att försäljningskontraktet innehöll uppgifter som kan “antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs“.

Nu när handlingarna offentliggjorts framkom det inga sådana uppgifter som gett skäl till att affären har varit hemligstämplad sedan 2019.

Det som däremot framkommit är att Södertälje kommun valde att sälja till Månsbro fastigheter, trots ett seriöst- och mycket högre bud från Hembla/Viktoriahem.

Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande, menar att Hembla inte hade samma svar kring långsiktigt ägande och socialt engagemang och därför föll valet på Månsbro fastigheter. Samtidigt berättade Godner, till Telgenytt, om transparensen i försäljningen gentemot de andra partierna och att köpeskillingen låg högt över värderingen av lägenheterna.

– Joakim Granberg, Realistpartiet, hade som alla andra gruppledare information om att Månsbro inte hade det högsta budet, men Granberg röstade ändå Ja till försäljningen i alla instanser, säger Boel Godner (S).

Enligt Godner var det endast Linda Sjögren (V) som röstade Nej till försäljningen.

Realistpartiet å sin sida menar att den Socialdemokratiska ledningen varken presenterade vilka anbudsgivarna var och inte heller vilka bud som hade lämnats.

– Vi röstade inte alls utan lät bara beslutet passera i Kommunfullmäktige då vi som jag sagt hela tiden inte hade någon som helst insyn i fastighetsaffären. vi visste inte ens att det fanns ett högre bud då allt var sekretessbelagt och hemligt, endast tre Socialdemokrater visste vilka bud som fanns, säger Realistpartiets gruppledare Joakim Granberg till Telgenytt.

– Hade jag vetat att vi hade fått 55 miljoner kronor mer av Hembla så hade jag självklart röstat för att Hembla skulle få köpa fastigheterna, detta är Boel Godners sätt att slingra sig, säger Joakim Granberg.

Sedan kommunen sålde beståndet i Hovsjö till Månsbro 2019 har flera av de boende drabbats av kraftiga hyreshöjningar på uppemot 50 procent, samtidigt som många i området vittnar om att det var bättre under Telge Bostäders ledning.

Detta försökte Linda Sjögren (V) höja ett varningens-finger för och var väldigt kritisk till att sälja ut allmännyttan i Hovsjö.

– Vi visste ju att det skulle ske, precis som alla andra också visste, men inga andra brydde sig, berättade Linda Sjögren (V) till Telgenytt.

Läs även: Miljardbröderna chockhöjer hyrorna i Hovsjö

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2022 00:00
Senast uppdaterad: 25 april 2022 00:00

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors