Företag i fokus:

Boel Godner (S) om Hovsjöaffären – ”Vi var offentliga redan 2019”

2022_04_278429108_729395434757502_1811286645503964775_n

Under två års tid var den stora fastighetsaffären i Hovsjö mellan Södertälje kommun och Månsbro fastigheter sekretessbelagd.

Realistpartiets ordförande Joakim Granberg begärde ut handlingarna från kommunen men nekades. Då valde Granberg att ta ärendet vidare till domstol som beslutade att Södertälje kommun måste häva sekretessen.

När handlingarna offentliggjordes avslöjades det att den socialdemokratiska ledningen valde att sälja de 786 lägenheterna i Hovsjö till Månsbro fastigheter trots att de inte hade det högsta budet. Och därmed tackade Södertälje kommun nej till ett högre bud från Hembla AB på 55 miljoner kronor.

– Det är inget avslöjande, vi var offentliga redan 2019 med att vi inte tog högsta budet. Vi måste inte enligt lagen alltid sälja till högstbjudande, säger Boel Godner (S) till Telgenytt.

Enligt Pontus Werlinder, VD Telge Bostäder, var anledningen till sekretessen att försäljningskontraktet innehöll uppgifter som kan “antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs“.

Nu när handlingarna offentliggjorts framkom det inga sådana uppgifter som gett skäl till att affären har varit hemligstämplad sedan 2019.

Det som däremot framkommit är att Södertälje kommun valde att sälja till Månsbro fastigheter, trots ett seriöst- och mycket högre bud från Hembla/Viktoriahem.

Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande, menar att Hembla inte hade samma svar kring långsiktigt ägande och socialt engagemang och därför föll valet på Månsbro fastigheter. Samtidigt berättade Godner, till Telgenytt, om transparensen i försäljningen gentemot de andra partierna och att köpeskillingen låg högt över värderingen av lägenheterna.

– Joakim Granberg, Realistpartiet, hade som alla andra gruppledare information om att Månsbro inte hade det högsta budet, men Granberg röstade ändå Ja till försäljningen i alla instanser, säger Boel Godner (S).

Enligt Godner var det endast Linda Sjögren (V) som röstade Nej till försäljningen.

Realistpartiet å sin sida menar att den Socialdemokratiska ledningen varken presenterade vilka anbudsgivarna var och inte heller vilka bud som hade lämnats.

– Vi röstade inte alls utan lät bara beslutet passera i Kommunfullmäktige då vi som jag sagt hela tiden inte hade någon som helst insyn i fastighetsaffären. vi visste inte ens att det fanns ett högre bud då allt var sekretessbelagt och hemligt, endast tre Socialdemokrater visste vilka bud som fanns, säger Realistpartiets gruppledare Joakim Granberg till Telgenytt.

– Hade jag vetat att vi hade fått 55 miljoner kronor mer av Hembla så hade jag självklart röstat för att Hembla skulle få köpa fastigheterna, detta är Boel Godners sätt att slingra sig, säger Joakim Granberg.

Sedan kommunen sålde beståndet i Hovsjö till Månsbro 2019 har flera av de boende drabbats av kraftiga hyreshöjningar på uppemot 50 procent, samtidigt som många i området vittnar om att det var bättre under Telge Bostäders ledning.

Detta försökte Linda Sjögren (V) höja ett varningens-finger för och var väldigt kritisk till att sälja ut allmännyttan i Hovsjö.

– Vi visste ju att det skulle ske, precis som alla andra också visste, men inga andra brydde sig, berättade Linda Sjögren (V) till Telgenytt.

Läs även: Miljardbröderna chockhöjer hyrorna i Hovsjö

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2022 00:00
Senast uppdaterad: 25 april 2022 00:00

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors