Företag i fokus:

Boel Godner (S) om Hovsjöaffären – ”Vi var offentliga redan 2019”

2022_04_278429108_729395434757502_1811286645503964775_n

Under två års tid var den stora fastighetsaffären i Hovsjö mellan Södertälje kommun och Månsbro fastigheter sekretessbelagd.

Realistpartiets ordförande Joakim Granberg begärde ut handlingarna från kommunen men nekades. Då valde Granberg att ta ärendet vidare till domstol som beslutade att Södertälje kommun måste häva sekretessen.

När handlingarna offentliggjordes avslöjades det att den socialdemokratiska ledningen valde att sälja de 786 lägenheterna i Hovsjö till Månsbro fastigheter trots att de inte hade det högsta budet. Och därmed tackade Södertälje kommun nej till ett högre bud från Hembla AB på 55 miljoner kronor.

– Det är inget avslöjande, vi var offentliga redan 2019 med att vi inte tog högsta budet. Vi måste inte enligt lagen alltid sälja till högstbjudande, säger Boel Godner (S) till Telgenytt.

Enligt Pontus Werlinder, VD Telge Bostäder, var anledningen till sekretessen att försäljningskontraktet innehöll uppgifter som kan “antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs“.

Nu när handlingarna offentliggjorts framkom det inga sådana uppgifter som gett skäl till att affären har varit hemligstämplad sedan 2019.

Det som däremot framkommit är att Södertälje kommun valde att sälja till Månsbro fastigheter, trots ett seriöst- och mycket högre bud från Hembla/Viktoriahem.

Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande, menar att Hembla inte hade samma svar kring långsiktigt ägande och socialt engagemang och därför föll valet på Månsbro fastigheter. Samtidigt berättade Godner, till Telgenytt, om transparensen i försäljningen gentemot de andra partierna och att köpeskillingen låg högt över värderingen av lägenheterna.

– Joakim Granberg, Realistpartiet, hade som alla andra gruppledare information om att Månsbro inte hade det högsta budet, men Granberg röstade ändå Ja till försäljningen i alla instanser, säger Boel Godner (S).

Enligt Godner var det endast Linda Sjögren (V) som röstade Nej till försäljningen.

Realistpartiet å sin sida menar att den Socialdemokratiska ledningen varken presenterade vilka anbudsgivarna var och inte heller vilka bud som hade lämnats.

– Vi röstade inte alls utan lät bara beslutet passera i Kommunfullmäktige då vi som jag sagt hela tiden inte hade någon som helst insyn i fastighetsaffären. vi visste inte ens att det fanns ett högre bud då allt var sekretessbelagt och hemligt, endast tre Socialdemokrater visste vilka bud som fanns, säger Realistpartiets gruppledare Joakim Granberg till Telgenytt.

– Hade jag vetat att vi hade fått 55 miljoner kronor mer av Hembla så hade jag självklart röstat för att Hembla skulle få köpa fastigheterna, detta är Boel Godners sätt att slingra sig, säger Joakim Granberg.

Sedan kommunen sålde beståndet i Hovsjö till Månsbro 2019 har flera av de boende drabbats av kraftiga hyreshöjningar på uppemot 50 procent, samtidigt som många i området vittnar om att det var bättre under Telge Bostäders ledning.

Detta försökte Linda Sjögren (V) höja ett varningens-finger för och var väldigt kritisk till att sälja ut allmännyttan i Hovsjö.

– Vi visste ju att det skulle ske, precis som alla andra också visste, men inga andra brydde sig, berättade Linda Sjögren (V) till Telgenytt.

Läs även: Miljardbröderna chockhöjer hyrorna i Hovsjö

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2022 00:00
Senast uppdaterad: 25 april 2022 00:00

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors