Företag i fokus:

Ärkebiskop Benyamin Atas tilldelas hedersmedalj för betydande insatser

2022_05_benjamin

Ärkebiskop Dioscoros Benyamin Atas hyllas för sina mångåriga insatser inom svensk ekumenik och tilldelas en medalj av H.K.H. Prins Carl Philip.

– Jag blev överraskad, stolt och hedrad när jag fick denna fina medalj, säger Ärkebiskop Dioscoros Benyamin Atas.

Ärkebiskop Dioscoros Benyamin Atas, Patriarkaliska ställföreträdarskapet för syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige, prisas för sina fantastiska insatser.

Bland annat som ordförande för Sveriges Kristna Råd och för det sätt han i sitt ledarskap bekräftar sin kyrkas självklara roll som en integrerad del av det svenska samhället.

Benjamin Atas flyttade till Sverige 1981 med familjen för cirka 40 år sedan. 15 år senare, år 1996, vigdes han till H E Dioskoros Benjamin Atas av S:t Afrems Syrisk-ortodoxa domkyrka i Södertälje.

Där har han residerat sedan dess och i september 2021 hölls ett jubileum för Atas som firade 25 år vid ämbetet.

Kungl. Patriotiska Sällskapet framför att Atas engagerat sig för sin kyrkas etablering och konsolidering i Sverige och tillsammans med andra kyrkoföreträdare tagit till orda i de brännande frågorna om Mellanöstern.

I en debattartikel konstaterade han; – ”Krigen har polariserat och radikaliserat Mellanöstern. Den samexistens som funnits mellan olika etniska och religiösa grupper har nästintill utraderats.

Samtidigt uppmanade han kraftfullt att EU skulle hjälpa och rädda de mest utsatta kristna minoriteterna från IS-kontrollerade områden i Irak och Syrien.

Han är även en stark röst för kristna minoriteter, däribland syrianer, assyrier och kaldéer, som mördades under osmanska riket.

Massakern Seyfo i dagens Turkiet har erkänts som ett folkmord av flera länder och Ärkebiskop Atas har vid flera tillfällen uppmanat den turkiska staten och andra aktörer att bilda en sanningskommission för att slutgiltigt utreda dessa händelser.

Vi syrianer behöver gå vidare och förlåta, men för att fullt ut kunna förlåta måste vi också läka våra sår. Vi behöver bearbeta det trauma som folkmordet satt så djupt i oss och som blivit en del av vårt DNA.”, kommenterade han vid ett tillfälle.

Nu hyllas och hedras Ärkebiskop Dioscoros Benyamin Atas med en hedersmedalj för sina betydande gärningar.

 – Jag blev överraskad, stolt och hedrad när jag fick denna fina medalj. Över att mina insatser och värderingar uppskattas. Jag är stolt över min kyrka och jag är också stolt över det syriansk-arameiska folkets integration i Sverige, säger Ärkebiskop Atas.

BILDEXTRA: Hedersgäster på plats när Ärkebiskop Atas firades – 25 år vid ämbetet

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2022 00:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2022 00:00

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors