Företag i fokus:

Ärkebiskop Benyamin Atas tilldelas hedersmedalj för betydande insatser

2022_05_benjamin

Ärkebiskop Dioscoros Benyamin Atas hyllas för sina mångåriga insatser inom svensk ekumenik och tilldelas en medalj av H.K.H. Prins Carl Philip.

– Jag blev överraskad, stolt och hedrad när jag fick denna fina medalj, säger Ärkebiskop Dioscoros Benyamin Atas.

Ärkebiskop Dioscoros Benyamin Atas, Patriarkaliska ställföreträdarskapet för syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige, prisas för sina fantastiska insatser.

Bland annat som ordförande för Sveriges Kristna Råd och för det sätt han i sitt ledarskap bekräftar sin kyrkas självklara roll som en integrerad del av det svenska samhället.

Benjamin Atas flyttade till Sverige 1981 med familjen för cirka 40 år sedan. 15 år senare, år 1996, vigdes han till H E Dioskoros Benjamin Atas av S:t Afrems Syrisk-ortodoxa domkyrka i Södertälje.

Där har han residerat sedan dess och i september 2021 hölls ett jubileum för Atas som firade 25 år vid ämbetet.

Kungl. Patriotiska Sällskapet framför att Atas engagerat sig för sin kyrkas etablering och konsolidering i Sverige och tillsammans med andra kyrkoföreträdare tagit till orda i de brännande frågorna om Mellanöstern.

I en debattartikel konstaterade han; – ”Krigen har polariserat och radikaliserat Mellanöstern. Den samexistens som funnits mellan olika etniska och religiösa grupper har nästintill utraderats.

Samtidigt uppmanade han kraftfullt att EU skulle hjälpa och rädda de mest utsatta kristna minoriteterna från IS-kontrollerade områden i Irak och Syrien.

Han är även en stark röst för kristna minoriteter, däribland syrianer, assyrier och kaldéer, som mördades under osmanska riket.

Massakern Seyfo i dagens Turkiet har erkänts som ett folkmord av flera länder och Ärkebiskop Atas har vid flera tillfällen uppmanat den turkiska staten och andra aktörer att bilda en sanningskommission för att slutgiltigt utreda dessa händelser.

Vi syrianer behöver gå vidare och förlåta, men för att fullt ut kunna förlåta måste vi också läka våra sår. Vi behöver bearbeta det trauma som folkmordet satt så djupt i oss och som blivit en del av vårt DNA.”, kommenterade han vid ett tillfälle.

Nu hyllas och hedras Ärkebiskop Dioscoros Benyamin Atas med en hedersmedalj för sina betydande gärningar.

 – Jag blev överraskad, stolt och hedrad när jag fick denna fina medalj. Över att mina insatser och värderingar uppskattas. Jag är stolt över min kyrka och jag är också stolt över det syriansk-arameiska folkets integration i Sverige, säger Ärkebiskop Atas.

BILDEXTRA: Hedersgäster på plats när Ärkebiskop Atas firades – 25 år vid ämbetet

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2022 00:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2022 00:00

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors