Företag i fokus:

Ärkebiskop Benyamin Atas tilldelas hedersmedalj för betydande insatser

2022_05_benjamin

Ärkebiskop Dioscoros Benyamin Atas hyllas för sina mångåriga insatser inom svensk ekumenik och tilldelas en medalj av H.K.H. Prins Carl Philip.

– Jag blev överraskad, stolt och hedrad när jag fick denna fina medalj, säger Ärkebiskop Dioscoros Benyamin Atas.

Ärkebiskop Dioscoros Benyamin Atas, Patriarkaliska ställföreträdarskapet för syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige, prisas för sina fantastiska insatser.

Bland annat som ordförande för Sveriges Kristna Råd och för det sätt han i sitt ledarskap bekräftar sin kyrkas självklara roll som en integrerad del av det svenska samhället.

Benjamin Atas flyttade till Sverige 1981 med familjen för cirka 40 år sedan. 15 år senare, år 1996, vigdes han till H E Dioskoros Benjamin Atas av S:t Afrems Syrisk-ortodoxa domkyrka i Södertälje.

Där har han residerat sedan dess och i september 2021 hölls ett jubileum för Atas som firade 25 år vid ämbetet.

Kungl. Patriotiska Sällskapet framför att Atas engagerat sig för sin kyrkas etablering och konsolidering i Sverige och tillsammans med andra kyrkoföreträdare tagit till orda i de brännande frågorna om Mellanöstern.

I en debattartikel konstaterade han; – ”Krigen har polariserat och radikaliserat Mellanöstern. Den samexistens som funnits mellan olika etniska och religiösa grupper har nästintill utraderats.

Samtidigt uppmanade han kraftfullt att EU skulle hjälpa och rädda de mest utsatta kristna minoriteterna från IS-kontrollerade områden i Irak och Syrien.

Han är även en stark röst för kristna minoriteter, däribland syrianer, assyrier och kaldéer, som mördades under osmanska riket.

Massakern Seyfo i dagens Turkiet har erkänts som ett folkmord av flera länder och Ärkebiskop Atas har vid flera tillfällen uppmanat den turkiska staten och andra aktörer att bilda en sanningskommission för att slutgiltigt utreda dessa händelser.

Vi syrianer behöver gå vidare och förlåta, men för att fullt ut kunna förlåta måste vi också läka våra sår. Vi behöver bearbeta det trauma som folkmordet satt så djupt i oss och som blivit en del av vårt DNA.”, kommenterade han vid ett tillfälle.

Nu hyllas och hedras Ärkebiskop Dioscoros Benyamin Atas med en hedersmedalj för sina betydande gärningar.

 – Jag blev överraskad, stolt och hedrad när jag fick denna fina medalj. Över att mina insatser och värderingar uppskattas. Jag är stolt över min kyrka och jag är också stolt över det syriansk-arameiska folkets integration i Sverige, säger Ärkebiskop Atas.

BILDEXTRA: Hedersgäster på plats när Ärkebiskop Atas firades – 25 år vid ämbetet

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2022 00:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2022 00:00

Här inträffar Södertäljes viltolyckor

66DAC124-DC9C-4228-B1B0-344C6021CD43

Bild: Newsworthy/Pexels

November är viltolyckorna tid. Och nästan alla Södertäljes olyckor inträffar på vägsträckor utan viltstängsel. Men hjälper mer stängsel? Experter pekar på en ännu viktigare åtgärd.

Under det senaste året har det inträffat 274 viltolyckor i Södertälje. Newsworthy har kartlagt vilka vägsträckor som haft flest olyckor och hur stor andel av olyckorna som sker längs oskyddade vägsträckor.

Vägarna med flest rapporterade viltolyckor de senaste tolv månaderna var länsväg 525länsväg 522 och riksväg 57, om vi tittar på landsvägarna. Omkring en tredjedel av olyckorna inträffade på småvägar, på stadsgator eller gick inte alls att härleda till en specifik väg.

Generellt är det inte de allra största vägarna som är mest olycksdrabbade, utan de något mindre.

– Det finns en topp i olycksfrekvens runt 5 000 fordon per dygn. När det blir större trafik så börjar djuren uppfatta vägarna som ett hinder. Det kan också bidra att vägar med större trafik har en bättre vägstandard, säger Anders Seiler, forskare vid SLU som bland annat studerar åtgärder mot viltolyckor.

I Södertälje finns ungefär fyra mil viltstängsel längs vägarna. Av olyckorna har 91 procent inträffat på vägsträckor utan viltstängsel. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Just viltstängsel efterfrågas ofta nära olycksdrabbade vägsträckor – i riksdagen har det de senaste 20 åren lagts 95 motioner om viltstängsel på den ena eller andra vägsträckan – men forskare och experter på Trafikverket poängterar att viltstängsel ensamt inte är lösningen.

– Det går jättebra att bygga bort viltövergångar med stängsel, men då flyttar man problemet. För att fungera måste stängslingen kombineras med faunapassager, och där behöver vi komma ikapp i dag, säger Marcus Gabrielsson, nationell samordnare på Trafikverket.

Faunapassager kan vara av olika slag: Hit hör allt från stora ”ekodukter” – broar för djur för motorvägar eller järnvägar – till vägportar för småvägar eller vägtrummor under vägen. Forskaren Anders Seiler bekräftar bilden av ett eftersatt behov av faunapassager.

– För att det ska fungera måste vi kombinera stängsel med passager för djur. Helst ska stängslet användas som ledninghjälp mellan säkra passager. Det har man sett internationellt också: Stängsel som leder djur till säkra passager minskar olyckorna.

–Det är ju ofta så att man lokalt vill ha viltstängsel, både för att skydda vilt och jakthundar, och för bygga bort olyckor. Jag förstår att man gärna vill ha vägen stängslad, men man ser kanske inte då att det uppstår ett behov av att bygga passager också, eller att olyckorna flyttar någon annanstans, säger Andreas Seiler.

Han påpekar också att stängslets huvudsakliga syfte egentligen inte varit att stoppa olyckor, utan att minska personskadorna, bland annat genom att flytta viltpassagerna till vägsträckor där hastigheterna är lägre. 

– Hastigheten är den allra viktigaste faktorn, säger Andreas Seiler.

Alla rapporterade olyckor de senaste 12 månaderna. Källa: Viltolycksrådet (olyckor) och Trafikverket (stängsel). Sträckor med viltstängsel är grönmarkerade. Sammanställning: Newsworthy

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 13:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:30

Stort avtal ger bolaget driftsansvar för Södertälje sjukhus

Sjukhus

Foto: Alexander Isa

Coor har tecknat avtal med Locum AB om fastighetsservice för sjukhus i södra Stockholm, däribland Södertälje sjukhus. Det åttaåriga avtalet innebär att Coor får ett utökat ansvar för fastighetsdrift i regionen.

I ett pressmeddelande meddelar facility management-företaget Coor att det i juni 2024 tar över driften av flera sjukhus i Stockholmsområdet, däribland Södertälje sjukhus. Detta sker efter att ha vunnit en stor upphandling från Locum AB, som ansvarar för fastighetsförvaltning åt Region Stockholm.

Avtalet omfattar förutom Södertälje sjukhus även Rosenlunds, Maria, Nacka, Dalens och Handens sjukhus. Totalt rör det sig om en yta på 315 000 kvadratmeter. Coor kommer att ansvara för tillsyn, skötsel och underhåll inom områden som fastighetsteknik och medicinska gaser.

För Södertälje innebär avtalet att stadens sjukhus nu får samma aktör för fastighetsdrift som det närliggande S:t Görans sjukhus i Stockholm, där Coor redan har ett välfungerande samarbete med Locum.

Magnus Wikström, vice direktör för Coor, ser avtalet som en möjlighet att växa både i storlek och kompetens när det gäller förvaltning av samhällskritisk infrastruktur.

– Dessa upphandlingar hade stort fokus på kvalitet och det känns därför extra bra att Locum väljer Coor som leverantör, kommenterar han i pressmeddelandet.

Byline: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:10

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors