Företag i fokus:

Ärkebiskop Benyamin Atas tilldelas hedersmedalj för betydande insatser

2022_05_benjamin

Ärkebiskop Dioscoros Benyamin Atas hyllas för sina mångåriga insatser inom svensk ekumenik och tilldelas en medalj av H.K.H. Prins Carl Philip.

– Jag blev överraskad, stolt och hedrad när jag fick denna fina medalj, säger Ärkebiskop Dioscoros Benyamin Atas.

Ärkebiskop Dioscoros Benyamin Atas, Patriarkaliska ställföreträdarskapet för syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige, prisas för sina fantastiska insatser.

Bland annat som ordförande för Sveriges Kristna Råd och för det sätt han i sitt ledarskap bekräftar sin kyrkas självklara roll som en integrerad del av det svenska samhället.

Benjamin Atas flyttade till Sverige 1981 med familjen för cirka 40 år sedan. 15 år senare, år 1996, vigdes han till H E Dioskoros Benjamin Atas av S:t Afrems Syrisk-ortodoxa domkyrka i Södertälje.

Där har han residerat sedan dess och i september 2021 hölls ett jubileum för Atas som firade 25 år vid ämbetet.

Kungl. Patriotiska Sällskapet framför att Atas engagerat sig för sin kyrkas etablering och konsolidering i Sverige och tillsammans med andra kyrkoföreträdare tagit till orda i de brännande frågorna om Mellanöstern.

I en debattartikel konstaterade han; – ”Krigen har polariserat och radikaliserat Mellanöstern. Den samexistens som funnits mellan olika etniska och religiösa grupper har nästintill utraderats.

Samtidigt uppmanade han kraftfullt att EU skulle hjälpa och rädda de mest utsatta kristna minoriteterna från IS-kontrollerade områden i Irak och Syrien.

Han är även en stark röst för kristna minoriteter, däribland syrianer, assyrier och kaldéer, som mördades under osmanska riket.

Massakern Seyfo i dagens Turkiet har erkänts som ett folkmord av flera länder och Ärkebiskop Atas har vid flera tillfällen uppmanat den turkiska staten och andra aktörer att bilda en sanningskommission för att slutgiltigt utreda dessa händelser.

Vi syrianer behöver gå vidare och förlåta, men för att fullt ut kunna förlåta måste vi också läka våra sår. Vi behöver bearbeta det trauma som folkmordet satt så djupt i oss och som blivit en del av vårt DNA.”, kommenterade han vid ett tillfälle.

Nu hyllas och hedras Ärkebiskop Dioscoros Benyamin Atas med en hedersmedalj för sina betydande gärningar.

 – Jag blev överraskad, stolt och hedrad när jag fick denna fina medalj. Över att mina insatser och värderingar uppskattas. Jag är stolt över min kyrka och jag är också stolt över det syriansk-arameiska folkets integration i Sverige, säger Ärkebiskop Atas.

BILDEXTRA: Hedersgäster på plats när Ärkebiskop Atas firades – 25 år vid ämbetet

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2022 00:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2022 00:00

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors