Företag i fokus:

DEBATT: Varför så bråttom in i NATO? – Starka skäl att tillåta en folkomröstning

Bild/Foto: Flickr/Regeringen.

Svensk neutralitet har tjänat oss väl. Fram tills i år var alla överens om detta.

Tack vare neutraliteten har Sverige haft en obruten fred längre än något annat land i Europa. Endast det lika neutrala Schweiz kan mäta sig med Sverige.

Nu avser den politiska adeln från S till SD att kasta in Sverige i krigsklubben NATO utan att tillfråga det svenska folket i en folkomröstning.

Detta i en situation då hälften av väljarna är emot eller tveksamma till ett NATO-medlemskap.

”Starka skäl att tillåta en folkomröstning, men den politiska adeln tillåter inte detta”

Det finns mycket starka skäl att tillåta en folkomröstning, men den politiska adeln tillåter inte detta då medborgarna kan rösta fel och försöker därför pressa igenom ett beslut så snart som möjligt. Men de blottar bara sitt förakt mot oss medborgare och försvagar ytterligare tilliten mellan folket och de folkvalda.

Den som såg partiledardebatten i Agenda den 8 maj blev varse att ingen av de NATO-ivrande partiledarna har ett rimligt svar på varför vi inte ska ha en folkomröstning.

På fråga från programledaren hänvisar Magdalena Andersson till att vi har representativ demokrati i Sverige.

Det Magdalena Andersson ignorerar är det faktum att den riksdag som sitter idag var emot ett NATO-medlemskap och det är vad medborgarna röstat fram. Den nu sittande riksdagen har inte mandat att ta Sverige in i NATO-

”Kommer att påverka våra barn och barnbarns framtid och säkerhet.”

Ulf Kristersson uppger på samma fråga att han tror att medborgarna förväntar sig att den här riksdagen kan fatta beslut om säkerhetspolitik.

Men nej Ulf, vi medborgare förväntar oss inte, eller ens vill, att en riksdag som knappt kan enas om vem som ska vara statsminister ska fatta avgörande beslut om vår säkerhetspolitik som kommer att påverka våra barn och barnbarns framtid och säkerhet.

En folkomröstning eller åtminstone en ny riksdag är det enda sättet att brett förankra ett NATO-medlemskap, något som både Magdalena Andersson och Ulf Kristersson säger sig vilja ha.

Allt annat innebär bara att Sverige framstår som en demokratur.

”Är ett ryskt angrepp mot Sverige alltså så akut förestående att vi inte kan vänta fyra månader?”

Men, säger någon, det är bråttom med tanke på Rysslands invasion av Ukraina så vi kan inte vänta! Då är motfrågan, är ett ryskt angrepp mot Sverige alltså så akut förestående att vi inte kan vänta fyra månader?

Ryssland är upptaget i Ukraina och Sverige har fått säkerhetsgarantier av Storbritannien. Vad är det som är så bråttom?

Enligt samma resonemang måste Sverige börja evakuera barn från storstäder och kalla till allmän mobilisering. Varför görs inte detta om det är så bråttom? De är svaret skyldiga.

John

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:59

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors