Företag i fokus:

DEBATT: Varför så bråttom in i NATO? – Starka skäl att tillåta en folkomröstning

Bild/Foto: Flickr/Regeringen.

Svensk neutralitet har tjänat oss väl. Fram tills i år var alla överens om detta.

Tack vare neutraliteten har Sverige haft en obruten fred längre än något annat land i Europa. Endast det lika neutrala Schweiz kan mäta sig med Sverige.

Nu avser den politiska adeln från S till SD att kasta in Sverige i krigsklubben NATO utan att tillfråga det svenska folket i en folkomröstning.

Detta i en situation då hälften av väljarna är emot eller tveksamma till ett NATO-medlemskap.

”Starka skäl att tillåta en folkomröstning, men den politiska adeln tillåter inte detta”

Det finns mycket starka skäl att tillåta en folkomröstning, men den politiska adeln tillåter inte detta då medborgarna kan rösta fel och försöker därför pressa igenom ett beslut så snart som möjligt. Men de blottar bara sitt förakt mot oss medborgare och försvagar ytterligare tilliten mellan folket och de folkvalda.

Den som såg partiledardebatten i Agenda den 8 maj blev varse att ingen av de NATO-ivrande partiledarna har ett rimligt svar på varför vi inte ska ha en folkomröstning.

På fråga från programledaren hänvisar Magdalena Andersson till att vi har representativ demokrati i Sverige.

Det Magdalena Andersson ignorerar är det faktum att den riksdag som sitter idag var emot ett NATO-medlemskap och det är vad medborgarna röstat fram. Den nu sittande riksdagen har inte mandat att ta Sverige in i NATO-

”Kommer att påverka våra barn och barnbarns framtid och säkerhet.”

Ulf Kristersson uppger på samma fråga att han tror att medborgarna förväntar sig att den här riksdagen kan fatta beslut om säkerhetspolitik.

Men nej Ulf, vi medborgare förväntar oss inte, eller ens vill, att en riksdag som knappt kan enas om vem som ska vara statsminister ska fatta avgörande beslut om vår säkerhetspolitik som kommer att påverka våra barn och barnbarns framtid och säkerhet.

En folkomröstning eller åtminstone en ny riksdag är det enda sättet att brett förankra ett NATO-medlemskap, något som både Magdalena Andersson och Ulf Kristersson säger sig vilja ha.

Allt annat innebär bara att Sverige framstår som en demokratur.

”Är ett ryskt angrepp mot Sverige alltså så akut förestående att vi inte kan vänta fyra månader?”

Men, säger någon, det är bråttom med tanke på Rysslands invasion av Ukraina så vi kan inte vänta! Då är motfrågan, är ett ryskt angrepp mot Sverige alltså så akut förestående att vi inte kan vänta fyra månader?

Ryssland är upptaget i Ukraina och Sverige har fått säkerhetsgarantier av Storbritannien. Vad är det som är så bråttom?

Enligt samma resonemang måste Sverige börja evakuera barn från storstäder och kalla till allmän mobilisering. Varför görs inte detta om det är så bråttom? De är svaret skyldiga.

John

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:59

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors