Företag i fokus:

DEBATT: Varför så bråttom in i NATO? – Starka skäl att tillåta en folkomröstning

Bild/Foto: Flickr/Regeringen.

Svensk neutralitet har tjänat oss väl. Fram tills i år var alla överens om detta.

Tack vare neutraliteten har Sverige haft en obruten fred längre än något annat land i Europa. Endast det lika neutrala Schweiz kan mäta sig med Sverige.

Nu avser den politiska adeln från S till SD att kasta in Sverige i krigsklubben NATO utan att tillfråga det svenska folket i en folkomröstning.

Detta i en situation då hälften av väljarna är emot eller tveksamma till ett NATO-medlemskap.

”Starka skäl att tillåta en folkomröstning, men den politiska adeln tillåter inte detta”

Det finns mycket starka skäl att tillåta en folkomröstning, men den politiska adeln tillåter inte detta då medborgarna kan rösta fel och försöker därför pressa igenom ett beslut så snart som möjligt. Men de blottar bara sitt förakt mot oss medborgare och försvagar ytterligare tilliten mellan folket och de folkvalda.

Den som såg partiledardebatten i Agenda den 8 maj blev varse att ingen av de NATO-ivrande partiledarna har ett rimligt svar på varför vi inte ska ha en folkomröstning.

På fråga från programledaren hänvisar Magdalena Andersson till att vi har representativ demokrati i Sverige.

Det Magdalena Andersson ignorerar är det faktum att den riksdag som sitter idag var emot ett NATO-medlemskap och det är vad medborgarna röstat fram. Den nu sittande riksdagen har inte mandat att ta Sverige in i NATO-

”Kommer att påverka våra barn och barnbarns framtid och säkerhet.”

Ulf Kristersson uppger på samma fråga att han tror att medborgarna förväntar sig att den här riksdagen kan fatta beslut om säkerhetspolitik.

Men nej Ulf, vi medborgare förväntar oss inte, eller ens vill, att en riksdag som knappt kan enas om vem som ska vara statsminister ska fatta avgörande beslut om vår säkerhetspolitik som kommer att påverka våra barn och barnbarns framtid och säkerhet.

En folkomröstning eller åtminstone en ny riksdag är det enda sättet att brett förankra ett NATO-medlemskap, något som både Magdalena Andersson och Ulf Kristersson säger sig vilja ha.

Allt annat innebär bara att Sverige framstår som en demokratur.

”Är ett ryskt angrepp mot Sverige alltså så akut förestående att vi inte kan vänta fyra månader?”

Men, säger någon, det är bråttom med tanke på Rysslands invasion av Ukraina så vi kan inte vänta! Då är motfrågan, är ett ryskt angrepp mot Sverige alltså så akut förestående att vi inte kan vänta fyra månader?

Ryssland är upptaget i Ukraina och Sverige har fått säkerhetsgarantier av Storbritannien. Vad är det som är så bråttom?

Enligt samma resonemang måste Sverige börja evakuera barn från storstäder och kalla till allmän mobilisering. Varför görs inte detta om det är så bråttom? De är svaret skyldiga.

John

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:59

Polisen ryckte ut till E4 – Barn på vägen

Polis

Arkivbild

Polisen ryckte ut på tisdagsförmiddagen efter flera larm om ett barn som gick på motorvägen E4 nära Järna.

Vid 10.25 på tisdagsförmiddagen mottog polisen flera samtal från trafikanter om ett barn som gick i mittremsan på E4 strax norr om Järna.

En polispatrull skickades snabbt till platsen och kunde hitta pojken, som är i tioårsåldern. Pojken togs i säkerhet av polisen, och efter att ha identifierat honom transporterades han till en säker plats.

För tillfället är det oklart för polisen hur pojken hamnat på motorvägen, och utredning pågår för att klargöra omständigheterna kring händelsen.

Uppdatering:
”Pojken försvann från en skogsutflykt med en skola där personalen precis upptäckt att pojken saknades och hade börjat leta när de första samtalen inkom till 112. Totalt uppskattas pojken ha varit borta i ungefär en kvart. Ingen anmälan kommer att upprättas på initiativ av polisen, då inget brott misstänks och då polisen inte heller konstaterar någon påtaglig brist i skolans rutin.”, skriver polisen på sin hemsida

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 12:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 17:43

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors