Att studera vidare efter gymnasiet är mer vanligt bland utrikes födda kvinnor än klasskamraterna som är födda i Sverige.
Det framgår i en ny statistik framtagen av Statistikmyndigheten, SCB, som sammanställt övergången från gymnasieskolan till eftergymnasiala utbildningar.
Till eftergymnasiala utbildningar räknas bland annat högskola, yrkeshögskola, folkhögskola och konst- och kulturutbildningar.
”Bland examinerade från gymnasieskolan våren 2020 påbörjade 45 procent av de utrikes födda kvinnorna eftergymnasiala studier under det följande läsåret. Motsvarande andel bland inrikes födda kvinnor var 34 procent, bland män 32 procent av de utrikes födda männen jämfört med 26 procent av de inrikes födda.”, skriver Statistikmyndighet.
Men under pandemin noterade SCB en mindre ökning i antalet inrikes födda som studerade, men det är fortfarande en högre andel av de utrikes än de inrikes födda som väljer att studera vidare.
”Många elever arbetar något år efter gymnasieskolan. Det är vanligare bland inrikes födda än bland utrikes födda. Därför minskar skillnaden i andelen som läser vidare något vid en jämförelse efter tre och fem år efter gymnasieskolan. Om det blir så även för examinerade 2019/20 återstår att se.”, skriver SCB.
