Företag i fokus:

Insändare: Svenskheten har ingen hudfärg

2022_06_BC1F1E99-8F7E-4686-AFF6-4A21BC83405D

I Södertälje och i hela Stockholms län pågår idag medborgarskapsceremonier där nya medborgare välkomnas i vår gemenskap.

Liberalerna älskar Sverige och är stolta över att fler vill bli en del av vår gemenskap. Nya svenskar behöver dock mer än ceremoni med jordgubbstårta – de behöver en ärlig chans att bli en del av Sverige.

Liberalerna ställer varken upp på vänsterns eller högernationalisternas syn på svenskhet. De rödgröna vill att Sverige ska vara en kravlös gemenskap. De har länge sett mellan fingrarna på kriminella gängs, islamisternas och radikaliserade klaners maktanspråk. Tvärtom har de till och med har gött dessa separatister med bidrag. 

Samtidigt har högernationationalistiska krafter fått som de vill. Barn som växer upp i utsatta områden känner sig inte som svenskar.

”Lögner om att Sverige hatar muslimer har fått fäste i utsatta områden”

Högernationalisternas islamofobi och besatthet vid etnicitet gör att islamistiska lögner om att Sverige hatar muslimer har fått fäste i utsatta områden. Det är därför etnisk nationalism är en exkluderande återvändsgränd.

Svenskheten sitter inte i hur man ser ut eller vilken Gud man tillber. 

Liberalernas syn på svenskhet bygger på en värdegemenskap om allas lika värde, svenska språket, jämställdhet , yttrandefrihet och att man genom hårt arbete bygger en bättre framtid både för sig själv och landet.

Ett gemensamt samhälle som kombinerar krav med att vi tar hand om varandra. Det ska gälla även i utsatta områden. För det behövs en ny regering som tar tag i integrationen.

”Sverige ska ha några utsatta områden där separatisternas lagar gäller”

Liberalerna har en plan. Förortslyftet, att Sverige inte ska ha några utsatta områden där separatisternas lagar gäller. Vi vill satsa på fler poliser där de kriminella är som starkast, att alla lär sig svenska och att fler kan försörja sig själva. 

Det räcker inte att välkomna människor till Sverige med pass och jordgubbstårta men sen hålla dem utanför vår gemenskap. Inget barn föds till stenkastare, gängkriminell eller radikal islamist.

Alla barn och unga ska växa upp och känna att de tillhör Sverige. Vi ska välkomna alla människor att känna stolthet över vårt gemensamma samhälle. 

Robert Hanna, integrationpolitiskt talesperson (L) 

Metin Hawsho, gruppledare och riksdagskandidat (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 juni 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:22

DEBATT: Yrkeslivet börjar med ett genomtänkt gymnasieval

06E021EE-29A0-424B-A7B7-0312C8BE8A18

Olle Karstorp, Svenskt Näringsliv. Foto: Alexander Isa/Pressbild

Nu är det dags för Södertäljes drygt 1250 elever från årskurs 9 att göra gymnasieval. Ett stort och viktigt val som kräver medvetenhet och eftertanke. Många dörrar står öppna, men det blir enklare om ett välgrundat val görs redan från början. Då bör både föräldrarna, skolan och naturligtvis eleven själv göra sitt bästa för att landa rätt.

Att välja efter intresse är bra, men det är viktigt att komma ihåg att intressen utvecklas och ändras. Och det kan vara flera olika program som möter ens intressen.

I den allmänna diskussionen hörs ofta att ungdomar som har svårt med teoretiska ämnen borde välja en yrkesutbildning. Det är sant, men det gäller inte bara den här gruppen. Fler borde välja en yrkesutbildning överhuvudtaget. Många elever på högskoleförberedande program väljer att inte plugga vidare efter examen. De väljer inte heller gymnasieutbildning med den intentionen. Kanske de borde ha valt yrkesprogram i stället? Mycket möjligt. 

”Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år”

Från och med förra året ingår också den grundläggande högskolebehörigheten på samtliga program, även om eleverna på yrkesprogram kan välja bort den. Vägen till högskolan kan alltså fortfarande stå öppen vilket program man än väljer. För den som väljer yrkesprogram öppnas samtidigt en ny dörr till välbetalda och stimulerande arbeten i branscher som skriker efter folk. En yrkesutbildning med upparbetade nära samarbeten med företag ger generellt mycket goda möjligheter till jobb direkt efter studenten.

Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Etableringschansen på arbetsmarknaden kan öka med upp till 21 procentenheter för den som väljer yrkesprogram. Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år.

Ett tips för den som vill ha koll är Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl. Där redovisas arbetsmarknads- och inkomststatistik för elever som tidigare gått olika gymnasieprogram. I Södertälje har till exempel 75% av eleverna som gått industritekniska programmet. Även fordons- och transportprogrammet har en hög etableringsgrad. I jämförelse med helt högskoleförberedande program är skillnad stor. I snitt har endast var femte elev från något av dessa program etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter examen.

”Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram”

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram. Skolverket konstaterar att för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars efterfrågan bör fler platser i både Södertälje och hela Stockholms län omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram. Framför allt borde programmen bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industritekniska samt vård och omsorg prioriteras. 

Från och med nästa år ska också gymnasial utbildning inte bara dimensioneras utifrån elevernas efterfrågan utan också efter arbetsmarknadens behov. Vi hoppas också att det leder till konkreta förändringar i det utbildningsutbud som möter framtida elever. 

Sist men inte minst borde fler föräldrar också tänka tanken att ungdomarna skulle få högre livskvalitet om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som yrkesutbildningar innebär. Det ger en bra start på vuxenlivet. 

Olle Karstorp,
regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Johan Olsson,
policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 12:03
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Nu kan Södertäljeborna tycka till om nya Slussholmen

Slussholmen

Slussholmen. Visionsskiss: Systra.

Södertäljes Slussholmen kan förvandlas till en attraktiv destination med en ny lekplats och parkområde. Nu bjuds medborgarna in till ett informationsmöte för att tycka till om projektet.

Slussholmen, ett potentiellt nytt landmärke i Södertälje, står inför en stor förändring. Planförslaget för området, som innefattar både en lekplats och parkmark, är nu öppet för samråd.

Mötet, som äger rum den 22 januari 2024 i Trombon-lokalen på stadshuset, ger invånarna en chans att ställa frågor och diskutera planerna med kommunens representanter.

Amfiteatern vid Maren med gradänger ger många sittplatser med utblick över vattnet. Visionsskiss: Systra. 

I utformningen av den framtida lekplatsen har kommunen involverat stadens yngre invånare, något som Telgenytt tidigare rapporterat. Efter dialoger med barnen, kommer lekplatsen att spegla deras önskemål, med aktiviteter som låter dem röra sig fritt.

Denna nya anläggning kommer att placeras nära Hebbevillan och den omgivande parken. Medan byggnationen av hela Slussholmen är planerad att inledas 2026, är allmänheten välkommen att ge feedback på planförslaget redan från början av 2024. Projektet förväntas vara slutfört omkring 2028.

Läs även: Så kommer nya området vid Maren och slussen se ut

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 15 januari 2024 23:24

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors