Företag i fokus:

400 personer ställda inför rätta i Encrochat- mål – ”Kommer att se fler”

23D4952D-FE35-4B5F-9977-D8E7F895BF23

Foto: Alex Ataseven.

Encrochat var länge en plattform för kriminella att kunna kommunicera med varandra i syfte att utöva brottslig verksamhet.

Efter att polisen lyckats knäcka kommunikationstjänsten har flera kriminella dömts till långa fängelsestraff.

I en ny sammanställning från Nyhetsbyrån Siren framgår det att cirka 400 personer har ställts inför rätta i Encrochat-mål i landets domstolar sedan mars 2020.

De allra flesta personer har lagförts i Göteborg. I Uppsala ställdes cirka 60 personer inför rätta efter ett stor mål.

I tingsrätten i Södertälje ligger antalet på fem fällande domar.

– Vi kommer att se fler domar med Encrochat. Det är ett pågående arbete och det är preskriptionen som sätter gränsen, säger Måns Biörklund, vice chefsåklagare på riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet vid Åklagarmyndigheten, till Siren.

Encrochat startades 2016 och blev snabbt populär runt om i Europa, främst bland kriminella som använde särskilda Encrochat-telefoner.

Men våren 2020 lyckades polisen knäcka chatten där det visade sig att kriminella öppet diskuterade brottsplaner.

Tack var polisens arbete har det inneburit en stor förändring för rättsväsendet och fram till idag har man lyckats ställa cirka 400 personer inför rätta.

– Den stora skillnaden har varit att man har kunnat lagföra personer som inte befinner sig på brottsplatsen. De som organiserar själva narkotikasmugglingen eller beställer och samråder om mordplanerna sitter någon helt annanstans, kanske inte ens i Sverige alltid, säger Måns Biörklund till Nyhetsbyrån Siren. 

I Encrochat-målen har många dömts för narkotikabrott, som är den absolut vanligaste brottskategorin. Men även mord, mordförsök, människorov, penningtvätt, vapenbrott och allmänfarlig ödeläggelse.

Encrochat stängde ner sig själva den 13 juni 2020 när de upptäckte att polisen lyckats knäcka sig in.

Första domen där Encrochat-konversationer fanns med i bevisningen var i oktober 2020.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 juni 2022 00:00
Senast uppdaterad: 21 juni 2022 14:10

Larm om brand på persontåg i Järna

Olycka

Arkivbild

Rökutveckling på tåg – stor räddningsinsats på plats efter larm om brand på tåg.

(Annonslänk)

På söndagseftermiddagen klockan 15:27 larmades SOS Alarm om en brand på ett persontåg i närheten av Järna pendeltågstation. Flera räddningsenheter ryckte ut för att hantera situationen.

De första rapporterna indikerade att branden härjade på järnvägen ovan jord, och ett persontåg fanns på platsen. Initialt var det oklart om branden var på tåget eller i järnvägsområdet. Senare bekräftades att det förekom rökutveckling från persontåget.

Enligt polisens uppgifter befann sig endast lokföraren på tåget vid tillfället, och inga skador har rapporterats. Incidenten inträffade cirka 100 meter från Järna pendeltågstation.

Räddningstjänsten arbetade snabbt för att få kontroll över situationen och undersöker nu brandorsaken. Ytterligare detaljer om händelseförloppet kommer att klargöras under utredningens gång.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 maj 2024 16:45
Senast uppdaterad: 19 maj 2024 16:45

INSÄNDARE: Sverige måste ta hand om sina pengar i Ukraina

Z

Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj
Foto: Peter Mydske/Stortinget

”Utrikesminister Ann Linde (S) sa att Sverige inte kommer att kalla hem någon personal från ambassaden i Kiev. Alla vet vad som hände sen.”, skriver skribenten.

Nyligen rapporterade WSJ att stora amerikanska långivare som Pimco och Blackrock vilka gick med på tvåårig paus för räntor och amorteringar för Ukraina efter krigets utbrott trycker nu på för att få Kiev betala ränta igen.

Under två år av krig fick Ukraina miljontals dollar från Sverige. Vi får inte glömma att dessa pengar är svenska och det är bra tid nu att fundera på det. Amerikanska långivare har förmodligen klassificerad information. Vilken motiverade de att påskynda med att få tillbaka sina pengar från Ukraina. Vi borde verkligen följa deras exempel.

Det var just USA som var de första att kalla hem sina diplomater från ambassaden i Ukraina år 2022. Medan europeiska länder avvakade. Sveriges tidigare utrikesminister Ann Linde (S) sa att Sverige inte kommer att kalla hem någon personal från ambassaden i Kiev. Alla vet vad som hände sen.

Både Sverige och Europa måste dra lärodomar från 2022 och reagera snabbare. Ju snabbare desto bättre.

Åke Nyman,
Oberoende ekonom

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 19 maj 2024 12:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors