Företag i fokus:

400 personer ställda inför rätta i Encrochat- mål – ”Kommer att se fler”

23D4952D-FE35-4B5F-9977-D8E7F895BF23

Foto: Alex Ataseven.

Encrochat var länge en plattform för kriminella att kunna kommunicera med varandra i syfte att utöva brottslig verksamhet.

Efter att polisen lyckats knäcka kommunikationstjänsten har flera kriminella dömts till långa fängelsestraff.

I en ny sammanställning från Nyhetsbyrån Siren framgår det att cirka 400 personer har ställts inför rätta i Encrochat-mål i landets domstolar sedan mars 2020.

De allra flesta personer har lagförts i Göteborg. I Uppsala ställdes cirka 60 personer inför rätta efter ett stor mål.

I tingsrätten i Södertälje ligger antalet på fem fällande domar.

– Vi kommer att se fler domar med Encrochat. Det är ett pågående arbete och det är preskriptionen som sätter gränsen, säger Måns Biörklund, vice chefsåklagare på riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet vid Åklagarmyndigheten, till Siren.

Encrochat startades 2016 och blev snabbt populär runt om i Europa, främst bland kriminella som använde särskilda Encrochat-telefoner.

Men våren 2020 lyckades polisen knäcka chatten där det visade sig att kriminella öppet diskuterade brottsplaner.

Tack var polisens arbete har det inneburit en stor förändring för rättsväsendet och fram till idag har man lyckats ställa cirka 400 personer inför rätta.

– Den stora skillnaden har varit att man har kunnat lagföra personer som inte befinner sig på brottsplatsen. De som organiserar själva narkotikasmugglingen eller beställer och samråder om mordplanerna sitter någon helt annanstans, kanske inte ens i Sverige alltid, säger Måns Biörklund till Nyhetsbyrån Siren. 

I Encrochat-målen har många dömts för narkotikabrott, som är den absolut vanligaste brottskategorin. Men även mord, mordförsök, människorov, penningtvätt, vapenbrott och allmänfarlig ödeläggelse.

Encrochat stängde ner sig själva den 13 juni 2020 när de upptäckte att polisen lyckats knäcka sig in.

Första domen där Encrochat-konversationer fanns med i bevisningen var i oktober 2020.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 juni 2022 00:00
Senast uppdaterad: 21 juni 2022 14:10

Polisen ryckte ut till E4 – Barn på vägen

Polis

Arkivbild

Polisen ryckte ut på tisdagsförmiddagen efter flera larm om ett barn som gick på motorvägen E4 nära Järna.

Vid 10.25 på tisdagsförmiddagen mottog polisen flera samtal från trafikanter om ett barn som gick i mittremsan på E4 strax norr om Järna.

En polispatrull skickades snabbt till platsen och kunde hitta pojken, som är i tioårsåldern. Pojken togs i säkerhet av polisen, och efter att ha identifierat honom transporterades han till en säker plats.

För tillfället är det oklart för polisen hur pojken hamnat på motorvägen, och utredning pågår för att klargöra omständigheterna kring händelsen.

Uppdatering:
”Pojken försvann från en skogsutflykt med en skola där personalen precis upptäckt att pojken saknades och hade börjat leta när de första samtalen inkom till 112. Totalt uppskattas pojken ha varit borta i ungefär en kvart. Ingen anmälan kommer att upprättas på initiativ av polisen, då inget brott misstänks och då polisen inte heller konstaterar någon påtaglig brist i skolans rutin.”, skriver polisen på sin hemsida

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 12:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 17:43

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors