Företag i fokus:

400 personer ställda inför rätta i Encrochat- mål – ”Kommer att se fler”

23D4952D-FE35-4B5F-9977-D8E7F895BF23

Foto: Alex Ataseven.

Encrochat var länge en plattform för kriminella att kunna kommunicera med varandra i syfte att utöva brottslig verksamhet.

Efter att polisen lyckats knäcka kommunikationstjänsten har flera kriminella dömts till långa fängelsestraff.

I en ny sammanställning från Nyhetsbyrån Siren framgår det att cirka 400 personer har ställts inför rätta i Encrochat-mål i landets domstolar sedan mars 2020.

De allra flesta personer har lagförts i Göteborg. I Uppsala ställdes cirka 60 personer inför rätta efter ett stor mål.

I tingsrätten i Södertälje ligger antalet på fem fällande domar.

– Vi kommer att se fler domar med Encrochat. Det är ett pågående arbete och det är preskriptionen som sätter gränsen, säger Måns Biörklund, vice chefsåklagare på riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet vid Åklagarmyndigheten, till Siren.

Encrochat startades 2016 och blev snabbt populär runt om i Europa, främst bland kriminella som använde särskilda Encrochat-telefoner.

Men våren 2020 lyckades polisen knäcka chatten där det visade sig att kriminella öppet diskuterade brottsplaner.

Tack var polisens arbete har det inneburit en stor förändring för rättsväsendet och fram till idag har man lyckats ställa cirka 400 personer inför rätta.

– Den stora skillnaden har varit att man har kunnat lagföra personer som inte befinner sig på brottsplatsen. De som organiserar själva narkotikasmugglingen eller beställer och samråder om mordplanerna sitter någon helt annanstans, kanske inte ens i Sverige alltid, säger Måns Biörklund till Nyhetsbyrån Siren. 

I Encrochat-målen har många dömts för narkotikabrott, som är den absolut vanligaste brottskategorin. Men även mord, mordförsök, människorov, penningtvätt, vapenbrott och allmänfarlig ödeläggelse.

Encrochat stängde ner sig själva den 13 juni 2020 när de upptäckte att polisen lyckats knäcka sig in.

Första domen där Encrochat-konversationer fanns med i bevisningen var i oktober 2020.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 juni 2022 00:00
Senast uppdaterad: 21 juni 2022 14:10

Stulen båt hittad – ”Slaktad på motor och instrument”

IMG_4888-1

Bild: Ung Fritid /Scanboat.com

Båten som stals i Hölö föregående vecka har hittats, dock i mycket dåligt skick. Det meddelar Ung fritid på sociala medier.

Det var förra veckan som fritidsledarna upptäckte att båten, som förvarades i Åbynäs båtklubb i Höllviken, hade blivit stulen.

– Det var mina kollegor som upptäckte att kedjan till låset var uppbrutet och att en av våra båtar var borta, sade resultatenhetschefen för Ung Fritid, Dunstan Avila Hjelte, i sambadn med händelsne till Telgenytt.

Nu rapporterar den kommunala ungdomsverksamheten att båten har hittats, men ”slaktad på motor och instrument”.

”Båten är återfunnen tillsammans med en annan stulen båt vid Mörköbron i vassen. Den har tagits hand om av polisen i väntan på att den ska hämtas av oss. Detta är ett försäkrignsärende, men vi jobbar på att få båten funktionsduglig till nästa säsong”, skriver Ung fritid.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 oktober 2023 18:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 17:41

Granberg, RP: – ”Noll koll kring bakgrundskontroll”

Granberg

Joakim Granberg, Realistpartiet

I grunden är det en usel organisation som behöver bakgrundskontroll, åtminstone en kompetenskontroll För tänk om myglet i stadshuset helt enkelt främst beror på en usel organisation som bäddar för trubbel, och inte att Södertälje har fler kriminella anställda än andra kommuner.

Den absolut bästa åtgärden för att förebygga och stoppa oegentligheter, mygel, misstag och svågerpolitik är att bygga upp strukturer, kontrollsystem och rutiner som gör det närmast omöjligt att exempelvis sälja av kommunens bilar billigt till polare, eller ”swisha” i väg några miljoner extra för ett P- hus intill stadshuset och så vidare.

Faktum är att av de 8471 anställda som nu kontrolleras så är det en liten andel som sitter på positioner där de kan försnilla skattemedel eller ge kompisar förmåner, dessa möjligheter är betydligt större hos styrande politiker och topptjänstemän.
Södertäljes största ekonomiska haverier och förluster av skattemedel har genom åren främst orsakats av politiker och höga tjänstemän, inte vanliga anställda.

”Det känns som att man gör detta för att flytta fokus”

Det känns som att man gör detta för att flytta fokus ifrån sina egna tillkortakommanden och framstå som handlingskraftiga fast det i realiteten inte alls minskar det stora behovet av en rejäl organisatorisk ”Do over” och inte bara som nu en ”Make over”.

Boel Godner och Elof Hansjons (S) initiativ till bakgrundskontroller av samtliga kommunanställda bröt mot lagen. Det avslöjade SVT Nyheter Södertälje.

Missförstå mig inte, det är klart att vi skall kolla upp de som ska arbeta med barn och inom andra känsliga områden som att hantera ekonomiska frågor, det är inte konstigt om en arbetsgivare begär ut en kopia av brottsregistret innan man blir anställd, utdraget beställer man på polisens hemsida och är dessutom gratis. Djupare kontroller än så motiveras endast för de personer som hanterar ekonomi och andra känsliga uppdrag.

Enligt SVT reportage så får Nordic Aigis AB 900 kr per kontroll trots att andra företag i samma bransch tar ca 300 kronor per kontroll. Kostnaden för bakgrundskontrollerna är uppskattad till 9 miljoner kronor, men nya uppgifter pekar på att det inte räcker – Varför detta överpris?

”Kommunens dataskyddsombud Marcus Broman ville övervaka processen att införa kontrollerna för att se till så att kommunen inte bryter mot lagen, men han nekades insyn.”

Det stannar inte där, det fanns inget personuppgiftsbiträdandeavtal innan kontrollerna drog i gång som GDPR lagen kräver och nu riskerar kommunen miljonböter och stämningar ifrån fackförbund.
Södertälje kommuns dataskyddsombud Marcus Broman ville övervaka processen att införa kontrollerna för att se till så att kommunen inte bryter mot lagen, men han nekades insyn.
I stället lämnas en vanlig USB -sticka med tusentals personuppgifter över till företaget Nordic Aigis AB som är ett 2 mans brevlådebolag startat 2020 och nu med vår kommun som huvudinkomst.

I två veckor sökte SVT:s Clara Fritzon ägarna till Nordic Aigis AB utan framgång, hon besöker till slut bolagets adress och upptäcker då att bolaget endast hyr en postbox och helt saknar kontor.

Enligt kommunen så skall personuppgifterna förvaras säkert och inlåst, men ingen har brytt sig om att säkerställa att det finns en ”säker plats” och vart den ligger?
Slutsatsen är att kommunen inte har en aning om vart personuppgifterna nu befinner sig.

Jag fick en ”uppdrag granskning” känsla när jag såg SVT-klippet med Clara Fritzon, när hon äntligen når en av bolagsägarna per telefon så vägrar han svara på frågor och ber henne mejla igen – som hon redan gjort tidigare utan svar.

Folk som har något att dölja vill inte träffas eller svara på frågor, exakt så uppträder bolaget som har tillgång till personuppgifterna för kommunens all personal… – Hur känns det?

En sak är säker, kommunledningen har gjort bort sig, igen!

Joakim Granberg,
Realistpartiet

Läs mer om ämnet: Kommunens misstänka brottshandling

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 oktober 2023 15:04
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 15:47

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors