Företag i fokus:

Svårt för företag att hitta rätt kompetens

2021_12_backhoe-at-dredging-site-1508494839Xl6-1200x800-1

Foto: Cc.

Sveriges ekonomi har börjat återhämta sig efter pandemin. Men en förutsättning för att svenska företag ska kunna möta en växande efterfrågan är att de kan hitta den kompetens de behöver och lyckas med sina rekryteringar.

Men företag runt om i landet har svårt att anställa personer med rätt kompetens. Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät visar att tre av tio rekryteringsförsök misslyckades förra året, men behovet av nyrekrytering är mycket stort.

De senaste sex månaderna har 74 procent av företagen i Stockholm försökt rekrytera ny arbetskraft. Störst är behovet i företag som sysslar med rekrytering, omställning och bemanning där 93 procent av företagen har försökt att rekrytera.

”Många företag uppger att kompetensförsörjningen har försvårats”

Behovet är dock stort inom hela näringslivet. Kompetensbristen var ett problem redan före pandemin, men många företag uppger att kompetensförsörjningen har försvårats ytterligare de senaste åren.

I Stockholm uppger 69 procent av företagen att det är mycket eller ganska svårt att rekrytera. Störst är efterfrågan på kompetenser som motsvarar yrkeshögskola och gymnasiets yrkesprogram.

Situationen är liknande inom offentlig sektor. De närmaste åren kommer välfärdssektorn att behöva anställa 200 000 personer, främst inom gymnasieskolan och äldreomsorgen. En ökad konkurrens om arbetskraften från kommuner och regioner förvärrar det ytterligare för företagen.

”Sverige har alltså problem med kompetensförsörjning och med ett stort utanförskap”

Läget är närmast paradoxalt. Samtidigt som företagen har svårt att rekrytera, finns 1,3 miljoner människor i arbetsförålder som inte försörjer sig genom eget arbete. Sverige har alltså problem med kompetensförsörjning och med ett stort utanförskap – samtidigt.

Svenska företag vill dock anställa fler. De behöver det för att kunna växa i takt med efterfrågan på deras produkter och tjänster. Därför är det viktigt att villkoren för att kunna anställa förbättras radikalt.

”Det ska alltid löna sig att gå från bidrag till jobb och det ska vara lätt för företagen att anställa.”

Det sker genom en mer attraktiv yrkesutbildning som svarar mot företagens behov av kompetens, ett aktivt matchningsarbete, sänkta trösklar för anställning och starkare drivkrafter för att jobba. Det ska alltid löna sig att gå från bidrag till jobb och det ska vara lätt för företagen att anställa.

Annars hotas återhämtningen och den långsiktiga tillväxten samtidigt som utanförskapet fortsätter växa. Företagen i Stockholm och resten av Sverige kan och vill göra skillnad. Det borde vara en självklarhet att företagen får så bra förutsättningar som möjligt. En stark ekonomi och en stark välfärd kräver ett starkt näringsliv.

Jessica Drugge

Tf. Regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 juni 2022 15:58
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:18

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors