Företag i fokus:

Historisk satsning på 881 miljarder kronor för att öka takten

3993E0A0-2614-4F0F-9694-77403BB576D2

Foto: Alex Ataseven.

Det är nu sex år sedan arbetet med slussen inleddes. Den planerades att stå klart 2019, men istället väntas projektet stå helt klart 2025 – nio år efter första spadtaget.

Tidigare i juni presenterar regeringen en historisk rekordsatsning på Sveriges infrastruktur för att öka takten och förra veckan meddelades att Peab får uppdraget att bygga klart Slussen.

– Nu gör regeringen den största infrastruktursatsningen någonsin. Fler kommer kunna ta tåget till jobbet, åka säkert på vägen och skicka gods med sjöfarten. Vi ställer om transportsystemet och driver på den gröna industriella revolutionen med investeringar i hela landet, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth i ett pressmeddelande.

Arbetet med slussen i Södertälje stod helt stilla i över två års tid efter att byggnadsentreprenör Züblin och Sjöfartsverket avbröt samarbetet.

Arbetet tog fart igen i början på 2022 efter att Trafikverket tog över projektet från Sjöfartsverket som planerar att vara klara år 2025.

Sex år senare och flera miljarder kronor dyrare än beräknat.

Så kan nya området vid slussen se ut i framtiden. Bild/Illustration: Sweco.

Det nya beslutet om en ny nationell plan för transportinfrastrukturen i Sverige omfattar en investering på 881 miljarder kronor. Detta för att öka takten i utvecklingen av Sveriges infrastruktur, slussen i Södertälje inkluderat.

I den nya planen har regeringen även implementerat en skärpt kostnadskontroll för att kraftfullt, och på ett systematiskt sätt, arbeta med kostnadsreducerande åtgärder.

Regeringen följer noga, i nära dialog med Trafikverket, myndighetens arbete, och avser också att återkomma med ett uppdrag till en myndighet som ska granska och följa kostnadskontrollarbetet.”, skriver regeringen.

I den första kalkylen skulle slussbyggt kosta 1,9 miljarder kronor, istället väntades kostnaderna stiga upp till 3,8 miljarder kronor när projektet står klart.

Vad slutnotan hamnar på återstår dock att se, men den gångna veckan tecknades ett nytt avtal mellan Trafikverket och Peab värt 1,5 miljarder svenska kronor.

– För oss som samhällsbyggare är det spännande att få bygga om och förbättra slussen i Södertälje, sade Carl Johan Söderberg, regionchef på Peab i ett pressmedddelande.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 juli 2022 05:00
Senast uppdaterad: 6 juli 2022 08:43

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors