Företag i fokus:

Norberg (V) – En bättre sjukvård i Södertälje

Staffa Norberg

Staffan Norberg (V). Ledamot i Regionfullmäktige och Regionstyrelsen i Region Stockholm. Foto: Alex Ataseven / Pressbild.

Sjukvården i Södertälje måste ges bättre förutsättningar och Södertälje Sjukhus måste bidra till en bättre välfärd. 

I dag finns mycket övrigt att önska i Region Stockholm, dit vi hör; Löner och pensioner som går att leva på -Vi ska garanteras den sjukvård vi behöver och ingen ska prioriteras bort av resursbrist -Du och dina anhöriga ska få en vård och omsorg av hög kvalitet.

Hjälpmedel för den med funktionshinder och kroniska sjukdomar ska vara kostnadsfria.

Många av oss Södertäljebor är med rätta oroliga över sjukvården. Väntetiderna är långa, ibland extremt långa , det är trångt på sjukhusen och vi bollas mellan olika vårdinstanser. Arbetsmiljön behöver förbättras och vårdkvaliteten urholkas. Den besvärliga covidpandemin han utmattat vårdpersonalen.

För oss i Vänsterpartiet är det helt avgörande att vård och omsorgspersonal har bra arbetsvillkor, högre löner, fler kollegor och kollektivavtal.  

”Införa 6 timmars arbetsdag/30-timmars arbetsvecka”

Vårdanställda är de som bäst kan bedöma hur vården ska bedrivas. Därför har vi i många år drivit att karensdagen ska bort och stegvis införa 6 timmars arbetsdag/30-timmars arbetsvecka med bibehållen lön.

Den dyra och marknadsstyrda vården ersätts med vård efter behov och dagens nätläkarbolag ersätts med vårdcentraler med fungerande resurser där medborgarna kommer fram i de ofta timslånga telefonköerna istället för stora aktieutdelningar till dessa bolag.

Den i Södertälje havererade Hjärt/kärlvården måste åter byggas upp med ett fungerande hjärtkärlcentrum som bedrivs i regionens regi vid Södertälje 

De över 5000 Södertäljebor lämnades vind för våg när landstinget lade ner den då mycket uppskattade verksamheten vid  Luna vårdcentral. 

Hjärt-kärlsjukdomar är ett av regionens och Södertäljes allra största folkhälsoproblem med höga dödstal i vår del av region Stockholm där mycket av problemen relativt enkelt skulle kunna förebyggas med ändrade mat och tobaksvanor i den kultur som råder i vår del av Regionen.

”Vansinnesprojekt som Nya Karolinska får inte återupprepas.”

Hur ska då detta finansieras? Jag och mitt parti anser att det förutsätter en mindre skattehöjning för att sjukvården ska fungera bättre.

Vansinnesprojekt som Nya Karolinska får inte återupprepas. Regionskatten bör höjas med 30 öre till 12,38 kr vilket ger en extra intäkt på 2,1 miljarder för att även täcka de skulder som uppstod vid Covidpandemin

Vänsterpartiet är en garant för att denna för Södertälje viktiga fråga ska uppmärksammas och att en förändring kommer till stånd och här är ett hjärt/kärlcentrum vid vårt sjukhus nyckeln till framgång och vi behöver då ditt stöd i valet till Regionfullmäktige, fd Landstinget i Stockholm. 

Staffan Norberg, Södertälje. 

Ledamot i Regionfullmäktige och Regionstyrelsen i Region Stockholm

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 juli 2022 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:17

Hansjons (S) om skolrapporten – ”Nya förskolor på gång”

Elof

Elof Hansjons (S) utbildningsnämndens ordförande Södertälje kommun. Arkivbild.

Nyligen publicerade Skolverket en färsk rapport som visade att hela 80 procent av barngrupperna är större än vad de får vara i Södertälje.

En av anledningar är en stad med växande befolkning med fler barn i kommunen. Men Södertälje ser ut att gå mot en vändande trend.

– När nya förskolor byggs och nya avdelningar öppnas blir grupperna i snitt något mindre och nu är nya förskolor på gång, bland annat i form av ny förskola i Glasberga och tillfällig förskola i Rosenlund, säger Elof Hansjons (S), ordförande för utbildningsnämnden i Södertälje, till Telgenytt.

Enligt Skolverkets rapport är hela åtta av tio barngrupper större än rekommenderat. Baserat på riktlinjer ska barngrupper i förskolan, för ett- till treåringar, inte vara större än 12 barn. Men i Södertälje är barngrupperna betydligt större än andra kommuner. Av 290 kommuner placerades Södertälje på plats 285, bara fem kommuner har sämre statistik.

En av anledningarna, enligt utbildningsnämnden ordförande i kommunen, är att Södertälje växt det senaste decenniet i population, samt att kommunen har många barn som vill gå på förskola.

– Särskilt på östra sidan kanalen. Södertälje har 530 fler barn mellan 0 och 5 år jämfört med för 10 år sedan och väldigt många av dem vill ha en plats på en förskola nära hemmet. För den vårdnadshavare som främst vill ha små barngrupper är det mindre tryck på förskoleplatser i till exempel Lina Hage och i kommundelarna och där blir också grupperna mindre, säger Hansojons.

8 av 10 barngrupper i Södertälje är för stora enligt Skolverkets rapport.

Skolverket menar att stora barngrupper bidrar till ökad en stress bland både barn och personal samat att det försämrar möjligheterna till en god pedagogisk undervisning. Något som kommunen lägger stor vikt på att förebygga.

– För oss i Södertälje är god pedagogisk undervisning synnerligen viktigt i förskolan. Därför har vi ökat den andel av vår personal som har förskollärarlegitimation. Därför följer vi också upp barnens utveckling noga. På förskolorna delas barnen under dagarna in i mindre grupper utifrån projekt och olika intressen. Situationer som kan ses som extra känsliga under dagen planeras och struktureras upp för att de ska ske på så bra sätt som möjligt. Den typen av sätt att arbeta med barngruppen kan man göra när man har utbildad och kompetent personal i förskolan.

I Norge har det införts ett maxtak på barngruppernas storlek, vilket Skolverket vill att den svenska regeringen ska ta efter.

Tror du att det behövs en lagstiftning i Sverige likt den i Norge för att få bukt på de stora barngrupperna? 

– Den norska modellen innebär ju egentligen ingen reglering av barngruppernas storlek. Den reglerar hur många anställda som ska finnas per barn. I Södertälje prioriterar vi högt att ha utbildad personal och ligger på delad fjärde plats i länet när det gäller andelen av personalen med förskollärarlegitimation, säger Hansjons och fortsätter.

– Om man ska reglera tycker jag att det är viktigt att också titta på utbildningsnivå. Det kostar betydligt mer att anställa utbildade förskollärare i förskolan än att anställa personer som saknar utbildning, men det är viktigt för att kunna jobba på ett bra sätt med barnens utveckling. Jag är oerhört stolt över hur många duktiga medarbetare vi har i förskolan i Södertälje, säger Elof Hansjons utbildningsnämndens ordförande, till Telgenytt.

Läs även: – Hansjons (S) utses som utredare för yrkesutbildningar för vuxna

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2022 10:11
Senast uppdaterad: 4 november 2022 10:19

DEBATT: Kunskapsbrist när elever förlitar sig på teknologin

Skriva typing dator

Foto: Pixnio

När jag nyligen skulle anteckna ett ord på ett papper blev jag osäker över stavelsen och var tvungen att googla upp det. Då slog det mig, jag har allt för länge arbetat med att skriva på datorn och förlitat mig på T9, den implementerande automatiska textkorrigeringen.

Jag ställer mig själv frågan; Hur utvecklar jag mina egna kunskapar som lärare i det svenska språket på allra bästa sätt. Och jag har kommit till slutsatsen att jag behöver återgå till den gamla skolan med klassiska redskap som verktyg. Papper, penna och suddgummi.

Men jag är inte ensam om att ha förlitat mig på teknologins makt. Allt fler elever i Sverige utesluter de klassiga redskapen och förlitar sig på teknologin. Det är vårt ansvar att bevara hederliga papper och penna som en viktig inlärning.

Enligt den svenska läroplanen ska elever kunna använda digitala verktyg för kunskapssökande, informationsbearbetning, skapande, kommunikation samt lärande. Detta anser jag har föranlett till att elever nyttjar de digitala verktygen i klassrummen och på så vis förlitar sig, precis som jag, på den moderna teknologin. Förtroendet i stavelsen har överlämnats till teknologin där felstavningar korrigeras genom ett snabbt klick. Eleven besvärar sig inte för att se vad som felstavats, därmed uteblir en viktig kunskapsinlärning som läraren och eleven missar.

Jag menar inte att de digitala verktygen, som är ett fantastiskt redskap för utbildning på många plan, bör uteslutas. Däremot bedömer jag att eleverna behöver återgå, i vissa lektioner, till de klassiska redskapen där de skriver varje bokstav, ord och mening förhand. Genom att göra detta lär sig eleverna att se sina misstag och inte enbart genom en röd understrykning på datorn.

I en värld där teknologin tar över alltmer anser jag att Skolverket bör måna om de klassiska verktygen – papper, penna och suddgummi.

Paula Kass Elias,
lärarstudent

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2022 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors