Företag i fokus:

Dålig insyn och avtal utanför LOU – Den miljö vi bygger upp skapar utrymme för korruption

Bild. Alex Ataseven , Kerimo

Lukas Kerimo (M), Ersättare tekniska nämnden i Södertälje kommun.

Tekniska nämnden fick i slutet av 2020 en rapport som visar att avtalstroheten ligger lite över 80 %. Jag och mina kollegor i Moderaterna uttryckte flera gånger önskemål om att få en mer detaljerad redovisning som förklarar dem låga siffrorna. Dessvärre verkar det här ämnet inte vara populärt i nämnden som leds av Centerpartisten Tage Gripenstam. Vi fick helt enkelt inte den informationen vi efterfrågade.

Majoriteten talar gärna om vikten av att visa hårdhandskarna mot korruption, och nu ska även anställda, 7000 personer, bakgrundskontrolleras. Att då inte kunna agera transparent är högst problematiskt.

Kan det vara så att ämnet är extra känsligt i denna nämnd som är kopplad till samhällsbyggnadskontoret?

”Kontoret hade handlat utanför lagen och slutsumman för skattebetalarna hamnade på 45 miljoner istället för 25”

Annars förstår jag inte varför det ska vara så svårt att få svar. Vi talar om ett kontor där vi nyligen hade en skandal med ett parkeringsdäck. Kontoret hade handlat utanför lagen och slutsumman för skattebetalarna hamnade på 45 miljoner istället för 25.

Kontorschefen fick naturligtvis gå, men det egentliga problemet ligger hos den politiska kravställaren. 

 LOU (Lagen om offentlig upphandling) finns till för att myndigheter ska anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt. Inköpsrapporten från 2020 visar att det under perioden förekom otillåten upphandling och skadestånds volymen uppgick till 41,6 miljoner kronor.  

De största köpen utanför avtal låg hos Nordea Finans för fordon och hos Peab för bygg och anläggningsentreprenader. Varför kommunen inte väljer att handla upp inom LOU, och vem som godkänner dessa beställningar, det kunde ingen på senaste sammanträdet svara på.

Varken chefer, ledamöter eller ordförande. Inte heller varför kommunen har handlat fordon via Nordea Finans senaste 30 åren när sedvanliga upphandlingsavtal ligger på fyra år. Ordförande i Tekniska nämnden efterfrågar aldrig detaljer och undviker ämnet.    

Tage Gripenstam (C), Kommunalråd och ordförande i tekniska nämnden. Foto: Ellinor Colline/Södertälje kommun.

Jag har också vänt mig till Telge Inköp om rapporten med resultaten från 2021, men även där stötte jag till en början på hinder. Jag fick till svar att Telge Inköp har beslutat om att alla inte får ta del av den.

”Röd markering att rapporten inte får sprida sig utanför arbetsrummet.”

Efter många mail och samtal till både Telge inköp och samhällsbyggnadskontoret fick jag slutligen se rapporten för 2021. En rapport som stadshusets juridiska rådgivare själva anser vara en offentlig handling men samtidigt så skrivs det med röd markering att rapporten inte får sprida sig utanför arbetsrummet. 

Jag frågar mig själv varför denna inköpsrapport var så svår att få tag på och kanske presenterar sig svaret i rapporten, utifrån att vi ser en ökning av otillåtna upphandlingar jämfört med 2020.

Nu uppgår de till närmare 44 miljoner kronor. Avtalstroheten går åt fel håll och från året innan så har vi ökat i 9 av 11 inköpsområden gällande otillåtna upphandlingar för Tekniska nämnden. 

 ”Det jag lyfter handlar om en inköpsrapport, men det är också ett symtom på något annat.”

En professionell relation mellan politiker och tjänstemän är viktigt. En familjär känsla är trevligt och tonen ska vara god, men det finns behov av en rågång som ibland skapa utrymme för hårda frågor och raka svar. Det jag lyfter handlar om en inköpsrapport, men det är också ett symtom på något annat.

Jag menar att det går att agera skarpare från politiskt håll och jag är säker på att avtalstroheten går att höja. I slutändan handlar det om sund konkurrens mellan företagare och tillvaratagande av skattemedel. 

Kan vi börja med att ta avtalstroheten på allvar Tage? Kan du tänka dig att lyfta framtida rapporter, i samband med informationspunkten vid kvartalsrapporten? 

Vi måste kunna ta diskussionen ett steg vidare från att i bästa fall vara en simpel siffra på en power point-presentation?

Öppenhet motverkar fusk och Södertäljeborna har rätt till och förtjänar insyn. 

Lukas Kerimo (M)

Ersättare tekniska nämnden

Läs även: 7000 kommunanställda ska granskas – Men inte folkvalda politiker

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 augusti 2022 09:58
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:17

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors