Företag i fokus:

Dålig insyn och avtal utanför LOU – Den miljö vi bygger upp skapar utrymme för korruption

Bild. Alex Ataseven , Kerimo

Lukas Kerimo (M), Ersättare tekniska nämnden i Södertälje kommun.

Tekniska nämnden fick i slutet av 2020 en rapport som visar att avtalstroheten ligger lite över 80 %. Jag och mina kollegor i Moderaterna uttryckte flera gånger önskemål om att få en mer detaljerad redovisning som förklarar dem låga siffrorna. Dessvärre verkar det här ämnet inte vara populärt i nämnden som leds av Centerpartisten Tage Gripenstam. Vi fick helt enkelt inte den informationen vi efterfrågade.

Majoriteten talar gärna om vikten av att visa hårdhandskarna mot korruption, och nu ska även anställda, 7000 personer, bakgrundskontrolleras. Att då inte kunna agera transparent är högst problematiskt.

Kan det vara så att ämnet är extra känsligt i denna nämnd som är kopplad till samhällsbyggnadskontoret?

”Kontoret hade handlat utanför lagen och slutsumman för skattebetalarna hamnade på 45 miljoner istället för 25”

Annars förstår jag inte varför det ska vara så svårt att få svar. Vi talar om ett kontor där vi nyligen hade en skandal med ett parkeringsdäck. Kontoret hade handlat utanför lagen och slutsumman för skattebetalarna hamnade på 45 miljoner istället för 25.

Kontorschefen fick naturligtvis gå, men det egentliga problemet ligger hos den politiska kravställaren. 

 LOU (Lagen om offentlig upphandling) finns till för att myndigheter ska anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt. Inköpsrapporten från 2020 visar att det under perioden förekom otillåten upphandling och skadestånds volymen uppgick till 41,6 miljoner kronor.  

De största köpen utanför avtal låg hos Nordea Finans för fordon och hos Peab för bygg och anläggningsentreprenader. Varför kommunen inte väljer att handla upp inom LOU, och vem som godkänner dessa beställningar, det kunde ingen på senaste sammanträdet svara på.

Varken chefer, ledamöter eller ordförande. Inte heller varför kommunen har handlat fordon via Nordea Finans senaste 30 åren när sedvanliga upphandlingsavtal ligger på fyra år. Ordförande i Tekniska nämnden efterfrågar aldrig detaljer och undviker ämnet.    

Tage Gripenstam (C), Kommunalråd och ordförande i tekniska nämnden. Foto: Ellinor Colline/Södertälje kommun.

Jag har också vänt mig till Telge Inköp om rapporten med resultaten från 2021, men även där stötte jag till en början på hinder. Jag fick till svar att Telge Inköp har beslutat om att alla inte får ta del av den.

”Röd markering att rapporten inte får sprida sig utanför arbetsrummet.”

Efter många mail och samtal till både Telge inköp och samhällsbyggnadskontoret fick jag slutligen se rapporten för 2021. En rapport som stadshusets juridiska rådgivare själva anser vara en offentlig handling men samtidigt så skrivs det med röd markering att rapporten inte får sprida sig utanför arbetsrummet. 

Jag frågar mig själv varför denna inköpsrapport var så svår att få tag på och kanske presenterar sig svaret i rapporten, utifrån att vi ser en ökning av otillåtna upphandlingar jämfört med 2020.

Nu uppgår de till närmare 44 miljoner kronor. Avtalstroheten går åt fel håll och från året innan så har vi ökat i 9 av 11 inköpsområden gällande otillåtna upphandlingar för Tekniska nämnden. 

 ”Det jag lyfter handlar om en inköpsrapport, men det är också ett symtom på något annat.”

En professionell relation mellan politiker och tjänstemän är viktigt. En familjär känsla är trevligt och tonen ska vara god, men det finns behov av en rågång som ibland skapa utrymme för hårda frågor och raka svar. Det jag lyfter handlar om en inköpsrapport, men det är också ett symtom på något annat.

Jag menar att det går att agera skarpare från politiskt håll och jag är säker på att avtalstroheten går att höja. I slutändan handlar det om sund konkurrens mellan företagare och tillvaratagande av skattemedel. 

Kan vi börja med att ta avtalstroheten på allvar Tage? Kan du tänka dig att lyfta framtida rapporter, i samband med informationspunkten vid kvartalsrapporten? 

Vi måste kunna ta diskussionen ett steg vidare från att i bästa fall vara en simpel siffra på en power point-presentation?

Öppenhet motverkar fusk och Södertäljeborna har rätt till och förtjänar insyn. 

Lukas Kerimo (M)

Ersättare tekniska nämnden

Läs även: 7000 kommunanställda ska granskas – Men inte folkvalda politiker

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 augusti 2022 09:58
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:17

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors