Företag i fokus:

Dålig insyn och avtal utanför LOU – Den miljö vi bygger upp skapar utrymme för korruption

Bild. Alex Ataseven , Kerimo

Lukas Kerimo (M), Ersättare tekniska nämnden i Södertälje kommun.

Tekniska nämnden fick i slutet av 2020 en rapport som visar att avtalstroheten ligger lite över 80 %. Jag och mina kollegor i Moderaterna uttryckte flera gånger önskemål om att få en mer detaljerad redovisning som förklarar dem låga siffrorna. Dessvärre verkar det här ämnet inte vara populärt i nämnden som leds av Centerpartisten Tage Gripenstam. Vi fick helt enkelt inte den informationen vi efterfrågade.

Majoriteten talar gärna om vikten av att visa hårdhandskarna mot korruption, och nu ska även anställda, 7000 personer, bakgrundskontrolleras. Att då inte kunna agera transparent är högst problematiskt.

Kan det vara så att ämnet är extra känsligt i denna nämnd som är kopplad till samhällsbyggnadskontoret?

”Kontoret hade handlat utanför lagen och slutsumman för skattebetalarna hamnade på 45 miljoner istället för 25”

Annars förstår jag inte varför det ska vara så svårt att få svar. Vi talar om ett kontor där vi nyligen hade en skandal med ett parkeringsdäck. Kontoret hade handlat utanför lagen och slutsumman för skattebetalarna hamnade på 45 miljoner istället för 25.

Kontorschefen fick naturligtvis gå, men det egentliga problemet ligger hos den politiska kravställaren. 

 LOU (Lagen om offentlig upphandling) finns till för att myndigheter ska anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt. Inköpsrapporten från 2020 visar att det under perioden förekom otillåten upphandling och skadestånds volymen uppgick till 41,6 miljoner kronor.  

De största köpen utanför avtal låg hos Nordea Finans för fordon och hos Peab för bygg och anläggningsentreprenader. Varför kommunen inte väljer att handla upp inom LOU, och vem som godkänner dessa beställningar, det kunde ingen på senaste sammanträdet svara på.

Varken chefer, ledamöter eller ordförande. Inte heller varför kommunen har handlat fordon via Nordea Finans senaste 30 åren när sedvanliga upphandlingsavtal ligger på fyra år. Ordförande i Tekniska nämnden efterfrågar aldrig detaljer och undviker ämnet.    

Tage Gripenstam (C), Kommunalråd och ordförande i tekniska nämnden. Foto: Ellinor Colline/Södertälje kommun.

Jag har också vänt mig till Telge Inköp om rapporten med resultaten från 2021, men även där stötte jag till en början på hinder. Jag fick till svar att Telge Inköp har beslutat om att alla inte får ta del av den.

”Röd markering att rapporten inte får sprida sig utanför arbetsrummet.”

Efter många mail och samtal till både Telge inköp och samhällsbyggnadskontoret fick jag slutligen se rapporten för 2021. En rapport som stadshusets juridiska rådgivare själva anser vara en offentlig handling men samtidigt så skrivs det med röd markering att rapporten inte får sprida sig utanför arbetsrummet. 

Jag frågar mig själv varför denna inköpsrapport var så svår att få tag på och kanske presenterar sig svaret i rapporten, utifrån att vi ser en ökning av otillåtna upphandlingar jämfört med 2020.

Nu uppgår de till närmare 44 miljoner kronor. Avtalstroheten går åt fel håll och från året innan så har vi ökat i 9 av 11 inköpsområden gällande otillåtna upphandlingar för Tekniska nämnden. 

 ”Det jag lyfter handlar om en inköpsrapport, men det är också ett symtom på något annat.”

En professionell relation mellan politiker och tjänstemän är viktigt. En familjär känsla är trevligt och tonen ska vara god, men det finns behov av en rågång som ibland skapa utrymme för hårda frågor och raka svar. Det jag lyfter handlar om en inköpsrapport, men det är också ett symtom på något annat.

Jag menar att det går att agera skarpare från politiskt håll och jag är säker på att avtalstroheten går att höja. I slutändan handlar det om sund konkurrens mellan företagare och tillvaratagande av skattemedel. 

Kan vi börja med att ta avtalstroheten på allvar Tage? Kan du tänka dig att lyfta framtida rapporter, i samband med informationspunkten vid kvartalsrapporten? 

Vi måste kunna ta diskussionen ett steg vidare från att i bästa fall vara en simpel siffra på en power point-presentation?

Öppenhet motverkar fusk och Södertäljeborna har rätt till och förtjänar insyn. 

Lukas Kerimo (M)

Ersättare tekniska nämnden

Läs även: 7000 kommunanställda ska granskas – Men inte folkvalda politiker

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 augusti 2022 09:58
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:17

Flera gripna misstänkta för bedrägerier mot äldre

Polis

Arkivbild

Flera personer har gripits misstänkta för en serie bedrägerier riktade mot äldre, med brott rapporterade i flera kommuner.

I en nyligen inlämnad häktningsframställan framkommer det att flera personer, däribland en 22-årig kvinna från Hölö och en 22-åring från Södertälje som nu är gripna, misstänks för att ha utfört bedrägerier mot äldre.

Bland de anmälda brotten finns ett försök till grovt bedrägeri den 24 januari i Rönninge, två fall av grovt bedrägeri i Trosa den 17 och 24 januari, samt ett försök till grovt bedrägeri den 29 september 2023 i Svedala.

Nu undersöker polisen om dessa gripna personer kan kopplas till ytterligare bedrägerier som inträffat i Södertäljeområdet den senaste tiden, rapporter LT. Totalt rör det sig om fyra gripna personer.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2024 17:18
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 19:05

Källor inom kommunen pekar ut fastighetsägare som kriminell

IMG_8418

Foto: Alexander Isa

En rapport i Dagens Nyheter hävdar att fastigheten där Södertälje tingsrätt är belägen ägs av en koncern med band till kriminella nätverk. Uppgifter som bland annat kommer från källor inom kommunen, men som fastighetsägaren bestämt avvisar. – Ingenting stämmer, säger han till SVT.

Nyligen framkom det i DN att fastigheten där Södertälje tingsrätt befinner sig kan ha kopplingar till kriminella. Dessa uppgifter har dock mött starkt motstånd från fastighetsägaren som avvisar alla anklagelser om olagliga band.

Dagens Nyheter baserar sina anklagelser på källor inom både kommunen och rättsväsendet. Tidningen rapporterar att Domstolsverket betalar miljontals kronor årligen i hyra för tingsrättens lokaler, med en total summa av cirka 47 miljoner kronor över en sjuårsperiod. Detta motsvarar över en halv miljon kronor i månadshyra för en stor del av den flervåningsbyggnad där tingsrätten är inhyst.

Uppgifter om att fastighetsägaren pekas ut för att ha kriminella kopplingar har dock mött motstånd från fastighetsägaren, som avvisar anklagelser om kriminella kopplingar. I uttalanden till SVT säger ägaren att de uppgifter som framkommit inte stämmer.

– Självklart känner man sig försvarslös. Det går inte att göra så mycket åt saken, man försöker rättfärdiga allt men skadan är ju skedd. Ingenting stämmer, säger han till SVT Nyheter Södertälje.

Trots dessa anklagelser understryker representanter för Södertälje tingsrätt att domstolens säkerhetsarbete inte påverkas av det som rapporteras i media, och att verksamheten fortsätter som vanligt.

– Vi är självständig domare och har ingenting att göra med vilka Domstolsverket har ett hyresavtal med. De är inte dömda och det är inget material som har kommit till tingsrätten, säger Johan Brunberg, domare, till SVT.

Källor inom kommunen och rättsväsendet anklagar, enligt DN, fastighetsägare för att ha kriminella kopplingar.

Planerna på att renovera tingshuset skrotades.
På grund av säkerhetsbrister, såsom säkerhetssalar och logistik, som Södertälje tingsrätt dras med, hade man i ett tidigare skede planer på att bygga ett nytt tingshus. Sedan ändrades planen och man beslutade att rusta upp det nuvarande tingshuset, men även dessa planer skrotats.

Orsaken uppges vara att Domstolsverket bedömde det nuvarande ägarbolaget som för litet för deras tingshusprojekt. Enligt DNs handlar det dock också om polisens misstankar mot en tidigare ägare som för närvarande utreds av Ekobrottsmyndigheten, misstänkt för näringspenningtvätt.

En försäljning av fastigheten var nära att genomföras.
LT rapporterar att flera aktörer, inklusive Samhällsbyggnadsbolaget, SBB, misslyckades med sina försök att förvärva fastigheten från dess nuvarande ägare. Efter dessa misslyckanden avslöjar tidningen att Domstolsverket föreslog att Telge Fastigheter, som ägs av kommunen, skulle överta ägarskapet av tingsrättshuset.

Fastighetens ägare uppger dock till LT att de potentiella köparna försökte utnyttja deras utsatta situation och fick skambud, långt ifrån fastighetens verkligen värde. De beskriver även hur deras bolagskonton blev frysta av bankerna, samtidigt som banken begärde återbetalning av ett lån på 70 miljoner kronor för tingsrättshuset. Enligt ägaren har dessa åtgärder och misstankar mot bolaget sitt ursprung i en polisrapport från 2021, känd som ’klanrapporten’, som pekade ut hans tidigare affärspartner som en del av det så kallade Södertäljenätverket. Rapporten har kritiserats för att vara överdrivet generaliserande, och för att peka ut tusentals assyrier/syrianer, vilket enligt LT har lett till negativa följder för ägaren och bolaget.

– Det är så löjligt att min tidigare kompanjon pekas ut som en central aktör i Södertäljenätverket, men rapporten används hela tiden. Men oavsett finns han inte kvar i bolaget, vi har gått skilda vägar. Och jag har aldrig blivit dömd för vare sig skattebrott eller konkurser, säger ägaren av tingshuset till LT.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 19:06

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors