Företag i fokus:

Dålig insyn och avtal utanför LOU – Den miljö vi bygger upp skapar utrymme för korruption

Bild. Alex Ataseven , Kerimo

Lukas Kerimo (M), Ersättare tekniska nämnden i Södertälje kommun.

Tekniska nämnden fick i slutet av 2020 en rapport som visar att avtalstroheten ligger lite över 80 %. Jag och mina kollegor i Moderaterna uttryckte flera gånger önskemål om att få en mer detaljerad redovisning som förklarar dem låga siffrorna. Dessvärre verkar det här ämnet inte vara populärt i nämnden som leds av Centerpartisten Tage Gripenstam. Vi fick helt enkelt inte den informationen vi efterfrågade.

Majoriteten talar gärna om vikten av att visa hårdhandskarna mot korruption, och nu ska även anställda, 7000 personer, bakgrundskontrolleras. Att då inte kunna agera transparent är högst problematiskt.

Kan det vara så att ämnet är extra känsligt i denna nämnd som är kopplad till samhällsbyggnadskontoret?

”Kontoret hade handlat utanför lagen och slutsumman för skattebetalarna hamnade på 45 miljoner istället för 25”

Annars förstår jag inte varför det ska vara så svårt att få svar. Vi talar om ett kontor där vi nyligen hade en skandal med ett parkeringsdäck. Kontoret hade handlat utanför lagen och slutsumman för skattebetalarna hamnade på 45 miljoner istället för 25.

Kontorschefen fick naturligtvis gå, men det egentliga problemet ligger hos den politiska kravställaren. 

 LOU (Lagen om offentlig upphandling) finns till för att myndigheter ska anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt. Inköpsrapporten från 2020 visar att det under perioden förekom otillåten upphandling och skadestånds volymen uppgick till 41,6 miljoner kronor.  

De största köpen utanför avtal låg hos Nordea Finans för fordon och hos Peab för bygg och anläggningsentreprenader. Varför kommunen inte väljer att handla upp inom LOU, och vem som godkänner dessa beställningar, det kunde ingen på senaste sammanträdet svara på.

Varken chefer, ledamöter eller ordförande. Inte heller varför kommunen har handlat fordon via Nordea Finans senaste 30 åren när sedvanliga upphandlingsavtal ligger på fyra år. Ordförande i Tekniska nämnden efterfrågar aldrig detaljer och undviker ämnet.    

Tage Gripenstam (C), Kommunalråd och ordförande i tekniska nämnden. Foto: Ellinor Colline/Södertälje kommun.

Jag har också vänt mig till Telge Inköp om rapporten med resultaten från 2021, men även där stötte jag till en början på hinder. Jag fick till svar att Telge Inköp har beslutat om att alla inte får ta del av den.

”Röd markering att rapporten inte får sprida sig utanför arbetsrummet.”

Efter många mail och samtal till både Telge inköp och samhällsbyggnadskontoret fick jag slutligen se rapporten för 2021. En rapport som stadshusets juridiska rådgivare själva anser vara en offentlig handling men samtidigt så skrivs det med röd markering att rapporten inte får sprida sig utanför arbetsrummet. 

Jag frågar mig själv varför denna inköpsrapport var så svår att få tag på och kanske presenterar sig svaret i rapporten, utifrån att vi ser en ökning av otillåtna upphandlingar jämfört med 2020.

Nu uppgår de till närmare 44 miljoner kronor. Avtalstroheten går åt fel håll och från året innan så har vi ökat i 9 av 11 inköpsområden gällande otillåtna upphandlingar för Tekniska nämnden. 

 ”Det jag lyfter handlar om en inköpsrapport, men det är också ett symtom på något annat.”

En professionell relation mellan politiker och tjänstemän är viktigt. En familjär känsla är trevligt och tonen ska vara god, men det finns behov av en rågång som ibland skapa utrymme för hårda frågor och raka svar. Det jag lyfter handlar om en inköpsrapport, men det är också ett symtom på något annat.

Jag menar att det går att agera skarpare från politiskt håll och jag är säker på att avtalstroheten går att höja. I slutändan handlar det om sund konkurrens mellan företagare och tillvaratagande av skattemedel. 

Kan vi börja med att ta avtalstroheten på allvar Tage? Kan du tänka dig att lyfta framtida rapporter, i samband med informationspunkten vid kvartalsrapporten? 

Vi måste kunna ta diskussionen ett steg vidare från att i bästa fall vara en simpel siffra på en power point-presentation?

Öppenhet motverkar fusk och Södertäljeborna har rätt till och förtjänar insyn. 

Lukas Kerimo (M)

Ersättare tekniska nämnden

Läs även: 7000 kommunanställda ska granskas – Men inte folkvalda politiker

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 augusti 2022 09:58
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:17

Här inträffar Södertäljes viltolyckor

66DAC124-DC9C-4228-B1B0-344C6021CD43

Bild: Newsworthy/Pexels

November är viltolyckorna tid. Och nästan alla Södertäljes olyckor inträffar på vägsträckor utan viltstängsel. Men hjälper mer stängsel? Experter pekar på en ännu viktigare åtgärd.

Under det senaste året har det inträffat 274 viltolyckor i Södertälje. Newsworthy har kartlagt vilka vägsträckor som haft flest olyckor och hur stor andel av olyckorna som sker längs oskyddade vägsträckor.

Vägarna med flest rapporterade viltolyckor de senaste tolv månaderna var länsväg 525länsväg 522 och riksväg 57, om vi tittar på landsvägarna. Omkring en tredjedel av olyckorna inträffade på småvägar, på stadsgator eller gick inte alls att härleda till en specifik väg.

Generellt är det inte de allra största vägarna som är mest olycksdrabbade, utan de något mindre.

– Det finns en topp i olycksfrekvens runt 5 000 fordon per dygn. När det blir större trafik så börjar djuren uppfatta vägarna som ett hinder. Det kan också bidra att vägar med större trafik har en bättre vägstandard, säger Anders Seiler, forskare vid SLU som bland annat studerar åtgärder mot viltolyckor.

I Södertälje finns ungefär fyra mil viltstängsel längs vägarna. Av olyckorna har 91 procent inträffat på vägsträckor utan viltstängsel. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Just viltstängsel efterfrågas ofta nära olycksdrabbade vägsträckor – i riksdagen har det de senaste 20 åren lagts 95 motioner om viltstängsel på den ena eller andra vägsträckan – men forskare och experter på Trafikverket poängterar att viltstängsel ensamt inte är lösningen.

– Det går jättebra att bygga bort viltövergångar med stängsel, men då flyttar man problemet. För att fungera måste stängslingen kombineras med faunapassager, och där behöver vi komma ikapp i dag, säger Marcus Gabrielsson, nationell samordnare på Trafikverket.

Faunapassager kan vara av olika slag: Hit hör allt från stora ”ekodukter” – broar för djur för motorvägar eller järnvägar – till vägportar för småvägar eller vägtrummor under vägen. Forskaren Anders Seiler bekräftar bilden av ett eftersatt behov av faunapassager.

– För att det ska fungera måste vi kombinera stängsel med passager för djur. Helst ska stängslet användas som ledninghjälp mellan säkra passager. Det har man sett internationellt också: Stängsel som leder djur till säkra passager minskar olyckorna.

–Det är ju ofta så att man lokalt vill ha viltstängsel, både för att skydda vilt och jakthundar, och för bygga bort olyckor. Jag förstår att man gärna vill ha vägen stängslad, men man ser kanske inte då att det uppstår ett behov av att bygga passager också, eller att olyckorna flyttar någon annanstans, säger Andreas Seiler.

Han påpekar också att stängslets huvudsakliga syfte egentligen inte varit att stoppa olyckor, utan att minska personskadorna, bland annat genom att flytta viltpassagerna till vägsträckor där hastigheterna är lägre. 

– Hastigheten är den allra viktigaste faktorn, säger Andreas Seiler.

Alla rapporterade olyckor de senaste 12 månaderna. Källa: Viltolycksrådet (olyckor) och Trafikverket (stängsel). Sträckor med viltstängsel är grönmarkerade. Sammanställning: Newsworthy

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 13:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:30

Stort avtal ger bolaget driftsansvar för Södertälje sjukhus

Sjukhus

Foto: Alexander Isa

Coor har tecknat avtal med Locum AB om fastighetsservice för sjukhus i södra Stockholm, däribland Södertälje sjukhus. Det åttaåriga avtalet innebär att Coor får ett utökat ansvar för fastighetsdrift i regionen.

I ett pressmeddelande meddelar facility management-företaget Coor att det i juni 2024 tar över driften av flera sjukhus i Stockholmsområdet, däribland Södertälje sjukhus. Detta sker efter att ha vunnit en stor upphandling från Locum AB, som ansvarar för fastighetsförvaltning åt Region Stockholm.

Avtalet omfattar förutom Södertälje sjukhus även Rosenlunds, Maria, Nacka, Dalens och Handens sjukhus. Totalt rör det sig om en yta på 315 000 kvadratmeter. Coor kommer att ansvara för tillsyn, skötsel och underhåll inom områden som fastighetsteknik och medicinska gaser.

För Södertälje innebär avtalet att stadens sjukhus nu får samma aktör för fastighetsdrift som det närliggande S:t Görans sjukhus i Stockholm, där Coor redan har ett välfungerande samarbete med Locum.

Magnus Wikström, vice direktör för Coor, ser avtalet som en möjlighet att växa både i storlek och kompetens när det gäller förvaltning av samhällskritisk infrastruktur.

– Dessa upphandlingar hade stort fokus på kvalitet och det känns därför extra bra att Locum väljer Coor som leverantör, kommenterar han i pressmeddelandet.

Byline: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:10

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors