Företag i fokus:

Lägre valdeltagande bland personer med funktionsnedsättning

Rullstol

Enligt analyser från bland annat Statistiska centralbyrån visar att personer med funktionsnedsättning deltar i lägre utsträckning än andra i allmänna val.

Det vill Myndigheten för delaktighet, MFD, motverka och uppmärksammar därför de hinder och lösningar som finns för personer med funktionsnedsättning när det kommer till olika sätt att engagera sig i valet.

Hanna Rosell, som arbetar som kommunikatör på MFD inför det kommande valet, vill uppmärksamma de hinder och lösningar som finns för personer med funktionsnedsättning när det kommer till olika sätt att engagera sig i valet.

– Även om alla, oavsett funktionsförmåga, har samma rätt att rösta så vittnar MFD och andras undersökningar om erfarenheter, inför och efter tidigare val, att det fortfarande finns hinder som direkt och indirekt hindrar personer med funktionsnedsättning att rösta på lika villkor som andra. Detta trots särskilda bestämmelser i vallagen om till exempel tillgänglighet, säger hon i en mailkoversation till Telgenytt.

Via sommarbeten med andra myndigheter, länsstyrelser, kommuner samt i dialog med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning vill de skapa bättre förutsättningar för ett tillgängligt och jämlikt val 2022.

Minar Milkon och Åsa Zazi arbetar inom kommunens sociala media-satsning och ansvarade för rekryteringen av valinformatörer. Foto: Privat.

Läs även: – Så ska Södertälje satsa för ett högre valdeltagande 2022

Bland annat har MFD beskrivit en rad intressanta exempel på hur kommuner och andra tar initiativ för att främja valdeltagande i grupper som tidigare deltagit i låg utsträckning, däribland personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Till Telgenytt berättar Rosell att den dagliga verksamheten Webbgruppen i Södertälje, som arbetar med få fler att känna till vad som finns och pågår i Södertälje för personer med funktionsnedsättning, lyft frågor gällande valet i ett podcastavsnitt.

– Södertälje kommun har också samlat lättläst information om valet i en broschyr och på sin webbplats samt tagit fram faktafilmer på olika språk, inklusive teckenspråk och även syntolkning på en av filmerna, säger Rosell

Utöver detta erbjuder Södertälje kommun även demokratiträffar och anställt valinformatörer som de kallar för demokrati-influensers.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 augusti 2022 05:00
Senast uppdaterad: 7 augusti 2022 00:06

Begärde ut allmänna handlingar – Kommunen svarade anonymt

Södertälje kommun

Foto: Alexander Isa

När en begäran om allmänna handlingar skickades till Södertälje kommun ledde detta till fördröjd handläggning, och kommunen svarade dessutom med ett anonymt mail. Ärendet har anmälts till Justitieombudsmannen, JO, som nu kräver att Södertälje kommun yttrar sig i ärendet.

Ett ärende som berör Södertälje kommun och dess hantering av en begäran om utlämnande av allmänna handlingar har fångat Justitieombudsmannens uppmärksamhet. En journalist hade begärt att få tillgång till dokument om motpartsgranskningar utförda av samhällsbyggnadskontoret sedan 2020. Trots upprepade påminnelser och kommunikation med kommunen, har ingen konkret information eller dokumentation överlämnats.

Dessutom svarade kommun vid ett tillfälle via ett anonymt mail att begäran är en komplex fråga som tar tid och skapat interna diskussioner. 

(Annonslänk)

Situationen ledde till en officiell anmälan till Justitieombudsmannen (JO), där kommunens långsamma process och dess brist på skyndsamhet i hanteringen kritiserades, vilket strider mot kravet på snabbt utlämnande av allmänna handlingar enligt offentlighetsprincipen. Mot bakgrund av anmälan har JO nu begärt att Södertälje kommun ska avge ett formellt yttrande över det som framförs i anmälan, inklusive en detaljerad redogörelse för handläggningsprocessen och en översyn av relevant lagstiftning.

JO:s förfrågan innebär också att de befattningshavare som är inblandade ges möjlighet att lämna sina synpunkter. Med ett sista svarsdatum satt till den 26 april 2024, förväntas yttrandet inkludera protokollsutdrag

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 mars 2024 12:41
Senast uppdaterad: 20 mars 2024 12:41

DEBATT: (S)toppad breddning av Motorvägsbron en pyrrhusseger

Saltsjöbron Foto: Alex Isa

Saltsjöbron
Foto: Alexander Isa

Trafikverket planerade och öronmärkte pengar för att bredda, trafiksäkra och miljöförbättra Motorvägsbron över kanalen. Men efter kommunledningens kampanj mot projektet – till förmån för en lokal tunnel – har både arbete och finansiering stoppats. Resultatet för Södertälje kommun kan bäst beskrivas som en pyrrhusseger.

(Annonslänk)

Den ålderstigna genomfarten mellan Moraberg och Saltskog är i starkt behov av upprustning. Pulsådern kräver ökad kapacitet, högre säkerhet och effektivare bulleravskärmning. Inte minst bedöms fordonsflödet öka kraftigt när Förbifart Stockholm och Tvärförbindelse Södertörn invigs. Det var mot den bakgrunden som Robert Halef (KD) under förrförra mandatperioden agerade oförtrutet i riksdagens trafikutskott för att hitta en framtidslösning för den ökända ”Södertäljeproppen”. Noterbart i sammanhanget är att de relativt nya broarna i Vårby med tre körfält, jämfört med de tvåfiliga Södertäljebroarna från 1965, ska ersättas för att svälja de större trafikmängderna.

Det sårbara nålsögat hamnade i blixtbelysning när ett långtradarekipage kolliderade med brospannet midsommarafton 2016 – med ödesdigra konsekvenser för Mellansverige i allmänhet och Kringelstan i synnerhet som följd. Myndigheterna stod inledningsvis handfallna och kommunen tog på sig ledartröjan för att samordna nödvändiga insatser. Södergående fjärrtrafik leddes över Saltsjöbron, men där även centrala staden och Mälarbron fick sin beskärda del – vilket förklarar det hårdnackade motståndet mot en ombyggnad.

”Det som talar emot förslaget är att statsmakterna slagit dövörat till”

Kommunen har på eget initiativ tagit fram en tunnellösning, med dragning från trafikplats Moraberg till Nyköpingsvägen i centrum. Det som talar för förslaget är att Södertäljeborna får ytterligare en passage som knyter ihop västra och östra sidan. Sannolikt minskar också miljöproblematiken i Turinge- och Birkakorset, dessutom får vi en reservväg till E4/20. Det som talar emot förslaget är att statsmakterna slagit dövörat till, eftersom det främst handlar om en lokal förbindelse som bara marginellt gynnar den genomgående trafiken. Och följaktligen saknas finansiering helt.

Södertälje kommun befinner sig nu i limbo. Vi har inget stöd för tunnelkonceptet. Arbetet med breddningen av E4/E20 har avbrutits, hundratals miljoner har prioriterats om och inga miljö- och trimningsåtgärder är i sikte. Det senare är angeläget för att dels minska bullerstörningarna för villorna i Hagaberg och de kommande flerbostadshusen i kvarteret Sporren respektive Floretten på var sida om östra landfästet, dels möta expansionen hos våra två enastående världsföretag (redan idag pendlar 24 000 personer in till kommunen varje vardag.)

Tiden håller snabbt på att rinna ut för oss. Dagens status quo gagnar inte någon, varken Södertäljeborna, AstraZeneca, Scania, trafiken på Sveriges mest trafikerade motorväg eller vår gemensamma miljö. Åtgärder måste utredas, finansieras och förverkligas, allt ifrån uppgradering av befintlig infrastruktur till en ny förbifart.

Men när plan A, breddning av broarna över kanalen, lagts i malpåse och plan B, lokaltunnel under kanalen sågats, vilken är Boel Godners (S) och majoritetens plan C?

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande, stadsbyggnadsnämnden

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 mars 2024 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors