Företag i fokus:

Starka föreningar, ökad mångfald och fler talanger!

Montage Alex Ataseven

Alexander Rosenberg, Moderaternas kandidat till kommunstyrelsens ordförande. Foto: Moderaterna.

En stor kommun förpliktigar ett rikt kultur- och fritidsutbud. Tidningen Fokus listade hur bra det är att leva i Sveriges olika kommuner.

Inom kategorin kultur- och fritid hamnade Södertälje 2021, på plats 273 av 290 landets kommuner.

Södertälje är en bra kultur- och fritidskommun på många sätt och ska så förbli – men mycket kan förbättras, menar vi Moderaterna i Södertälje. Vi har en rik tradition att bygga på och 2020 blev vi 100 000 invånare. Det förpliktigar en kommun med ett rikt kultur- och fritidsutbud.

Vi befinner oss i en ekonomisk bryttid. Det finns orosmoln på himlen, räntor stiger och Telgekoncernen prognostiserar att bolagsskulden kommer att öka. Vi menar att kultur- och fritid blir viktigare än någonsin i detta.

Vårt löfte är något som fler partier nu verkar hänga på, vilket bådar gott.

I en artikel som denna kan vi inte presentera alla tankar, men vi vill nämna några och ställa ut ett vallöfte: vi sätter spaden i marken för en idrottshall i Järna! Vårt löfte är något som fler partier nu verkar hänga på, vilket bådar gott.

Grafikens hus ser vi som en viktig och bra verksamhet. Dock är dagens utpekade lokaler i Gjuteriet en fråga som skaver. Vi är många som har upplevt en otydlig process och brist på insyn. Flera stora investeringar är redan gjorda – lokalen är anpassad – och vi kan konstatera att det kommer att kosta kommunen mycket.

Moderaterna vill satsa på talanger.

Lösningen blir att kultur- och fritidskontoret framöver ska subventionera hyran. Att verksamheten kan locka besökare till Södertälje och utgöra ett besöksnav med Tom Tits är däremot högst troligt. Detta nya nav i norra Stadskärnan ska Södertälje satsa på, men vi måste samtidigt följa utvecklingen noggrant så att balansen mot övrig verksamhet blir fortsatt sund.

Den stora skillnaden ligger i utförande, tillgängliggörande och kanske kan vi även tala om attityd

Vad kommer att bli bättre med Moderaterna? Svaret ligger inte främst i satsade medel eller i dagens utbud. Det kommer att vara samma verksamheter som du möter idag. Den stora skillnaden ligger i utförande, tillgängliggörande och kanske kan vi även tala om attityd.

Vi ska verka för att:

  1. Stärka förenings- och medborgardialogen, i att exempelvis återväcka det insomnade samarbetet med idéburen sektor. En närmare dialog kommer innebära att övrig kommunal förvaltning på ett bättre sätt möter behov som anknyter till föreningslivet. Vi tror att det kan gynna verksamheter som exempelvis skytte, och motocross, men även helt andra typer av föreningar, som trossamfund.

  1. Ökad mångfald av aktörer och valfrihet. Vi vill införa ett system som bygger på en kulturcheck som riktar sig till barn, där de själva får välja sina kulturaktiviteter. Det är ett steg i att öppna upp för en större mångfald i utbudet. Då detta inte är något nytt utan redan har testats under många år, i exempelvis Nacka, så finns det goda möjligheter för Södertälje att kunna anamma och lokalt anpassa denna strategi – låt oss testa en pilotvariant.

  1. Satsa på talanger! Södertälje är fullt av människor med potential. Vi ska satsa på dem, deras intressen och vilja till bildning, oaktat om det handlar om idrott, musik, konst eller annat. Alla ska ha lika goda förutsättningar oavsett var de bor. Fritidsgårdar ska ha likvärdig kvalité samt vara jämställda. De är viktiga mötesplatser som uppmuntrar kreativitet och skapande. Vi kommer att satsa på dessa, men även på Kulturskolan som vi ser som viktig för att ta tillvara på drömmar. Kultur är bildning och ett naturligt komplement till skolan.
    Vi tror på fri konst- och kultur och våra förslag handlar om att ge mer makt till föreningar via närmare samarbete. Får vi förtroendet att styra, ser vi fram emot att bygga på det bra som finns men också att tillföra ny energi.

Joakim Lindberg (M), Kultur- och fritidsnämnden ersättare

Saad Said (M), Kultur- och fritidsnämnden 2:e vice ordförande

Alexander Rosenberg (M), kandidat till kommunstyrelsens ordförande

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 augusti 2022 18:50
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:17

Nu försvinner nycklarna i hemtjänsten

Nyklar

Foto: Pexels

Nytt avtal mellan Södertälje kommun och Swedlock har upphandlats. Nu kommer traditionella nycklar att ersättas med digitala trygghetslås i hemtjänsten

I Södertälje kommun är hemtjänsten redo för en säkrare och mer bekväm framtid. Istället för de traditionella fysiska nycklarna kommer hemtjänstpersonalen, inklusive privata utförare, att använda digitala nycklar under sina arbetspass.

– Vi välkomnar verkligen den här nya tekniken som ytterligare stärker tryggheten och kvaliteten på hemtjänsten i kommunen, säger Louise Gottlind, digital strateg på Södertälje kommun.

Den framgångsrika metoden har bevisats vara effektiv i över hälften av landets kommuner och medfört en mängd fördelar för alla som använder hemtjänst eller trygghetslarm.

(Annonslänk)

För fastighetsägare, hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm innebär detta en rad fördelar. Det inkluderar en tryggare och säkrare hemtjänst i hela kommunen, smidig automatisk registrering av varje in- och utpassering av hemtjänstpersonal, ökad trygghet tack vare en omöjlig att kopiera nyckel, samt minskad nödvändighet att distribuera fysiska nycklar till personalen.

Trygghetslåsen använder icke-kopierbara digitala nycklar som installeras av både Swedlocks montörer och kommunens personal. För hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm kommer övergången vara smidig då de behåller sina egna nycklar som vanligt.

Omställningen beräknas pågå från hösten 2023 till våren 2024.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 12:12
Senast uppdaterad: 19 oktober 2023 12:12

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors