Företag i fokus:

Södertäljenätverkets ledare överklagade dom – Får avslag av HD

Hovrätten Foto: Cc

Foto: Cc.

30-åringen som polisen pekar ut som ledare för Södertäljenätverket överklagade en dom till Högsta domstolen.

Men nu avslår HD överklagan och beslutar att inte ta upp målet, därmed fastslås hovrättens tidigare dom.

Mannen har suttit fängslad sedan våren 2021 och dömdes månaderna senare till ett långt fängelsestraff för flera brott.

Ett av dessa brott var grov utpressning som inträffade januari i 2020. För det brottet dömdes han till ett års fängelse som han överklagade till Högsta domstolen.

Men överklagan avslogs i onsdags, den 10 augusti.

Högsta domstolen har gått igenom materialet. Det har inte kommit fram något skäl att meddela prövningstillstånd.”, skriver HD i beslutet.

Den nuvarande 30-åringen dömdes som tonåring till ett långt fängelsestraff för mord och medhjälp till mord. När han blev villkorlig frigiven hösten 2018 och pekades han ut av polisen som nätverkets nya ledare.

2021, knappt tre år senare frihetsberövades han på nytt. Bland annat dömdes han för grovt narkotikabrott i ett stort och uppmärksammat Encrochat-mål.  

Sedan den 19 januari i år sitter 30-åringen fängslad på Kumla-anstalten där han direkt placerades i avskildhet. Bild: Cc.

Slutligen dömdes han 2021 för grovt narkotikabrott och försök till grovt narkotikabrott, grov utpressning, men frias för synnerligen grovt vapenbrott och anstiftan av allmänfarlig ödeläggelse. Det sistnämnda har med en bilsprängning i Ronna den 30 april 2020.

Nu väntar ett fängelsestraff på fem år och två månader för grova narkotikabrott och ytterligare fyra år för inblandning i mordet i Ronna för 12 år sedan som han var villkorligt frigiven för.

30-åringen tilldelas ett fängelsestraff på totalt 9 år och två månader.

Varje år får Högsta domstolen in cirka 6 000 överklaganden per år, drygt 100 av dem får prövningstillstånd. Överklagan beviljas endast om det anses finnas synnerliga skäl för att Högsta domstolen ska pröva målet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 augusti 2022 11:51
Senast uppdaterad: 12 augusti 2022 12:03

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors