Företag i fokus:

Södertäljenätverkets ledare överklagade dom – Får avslag av HD

Hovrätten Foto: Cc

Foto: Cc.

30-åringen som polisen pekar ut som ledare för Södertäljenätverket överklagade en dom till Högsta domstolen.

Men nu avslår HD överklagan och beslutar att inte ta upp målet, därmed fastslås hovrättens tidigare dom.

Mannen har suttit fängslad sedan våren 2021 och dömdes månaderna senare till ett långt fängelsestraff för flera brott.

Ett av dessa brott var grov utpressning som inträffade januari i 2020. För det brottet dömdes han till ett års fängelse som han överklagade till Högsta domstolen.

Men överklagan avslogs i onsdags, den 10 augusti.

Högsta domstolen har gått igenom materialet. Det har inte kommit fram något skäl att meddela prövningstillstånd.”, skriver HD i beslutet.

Den nuvarande 30-åringen dömdes som tonåring till ett långt fängelsestraff för mord och medhjälp till mord. När han blev villkorlig frigiven hösten 2018 och pekades han ut av polisen som nätverkets nya ledare.

2021, knappt tre år senare frihetsberövades han på nytt. Bland annat dömdes han för grovt narkotikabrott i ett stort och uppmärksammat Encrochat-mål.  

Sedan den 19 januari i år sitter 30-åringen fängslad på Kumla-anstalten där han direkt placerades i avskildhet. Bild: Cc.

Slutligen dömdes han 2021 för grovt narkotikabrott och försök till grovt narkotikabrott, grov utpressning, men frias för synnerligen grovt vapenbrott och anstiftan av allmänfarlig ödeläggelse. Det sistnämnda har med en bilsprängning i Ronna den 30 april 2020.

Nu väntar ett fängelsestraff på fem år och två månader för grova narkotikabrott och ytterligare fyra år för inblandning i mordet i Ronna för 12 år sedan som han var villkorligt frigiven för.

30-åringen tilldelas ett fängelsestraff på totalt 9 år och två månader.

Varje år får Högsta domstolen in cirka 6 000 överklaganden per år, drygt 100 av dem får prövningstillstånd. Överklagan beviljas endast om det anses finnas synnerliga skäl för att Högsta domstolen ska pröva målet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 augusti 2022 11:51
Senast uppdaterad: 12 augusti 2022 12:03

EBO-lagstiftningen bidrar till stor segregation i Sverige

E86DAD15-29CB-47B7-A2D9-6F384548C382

Metin Hawsho, gruppledare Liberalerna Södertälje.

EBO-lagen ger asylsökande möjlighet att bosätta sig var de vill med rätt till statliga och kommunala bidrag. Det är i grunden bra att individer har möjlighet att styra själva var de vill bo men de negativa konsekvenserna av lagen överväger de positiva.

En stor del av segregationen i Sverige beror på att EBO-lagen leder till att asylsökande väljer att flytta till bostadsområden som redan har en stor befolkning med utländsk bakgrund. Det har skapats parallellsamhällen som präglas av stort utanförskap och segregation. Utanförskap skapar misstro mot majoritetssamhället och stor risk för att nyanlända utnyttjas av extremistiska och kriminella krafter.

”Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt.”

Bidragssystemen leder också till att bara lågkostnadsbostäder är aktuella för den asylsökande. Det i sig är inte ett problem men eftersom att dessa bostäder oftast finns i de redan utsatta områdena spär systemet på utanförskapet.

Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt. Tre stadsdelar återfinns på polisen lista över särskilt utsatta områden och ytterligare två bedöms vara riskområden. Med bakgrund av detta har Liberalerna Södertälje länge drivit frågan om att avskaffa EBO-lagen.

Efter att Liberalerna Södertäljes motion om att avskaffa EBO-lagen vann stöd på Liberalernas landsmöte i helgen är det nu också äntligen partiets officiella ståndpunkt nationellt. Det är mycket välkommet och vi ser fram emot att Liberalerna driver frågan i regeringen.

Metin Hawsho,
gruppledare Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 15:40
Senast uppdaterad: 20 november 2023 15:40

Politiker utreds för otillåten påverkan av tjänstemän

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun och stadsdirektören Magnus Gyllestad inleder en utredning om otillåten politisk påverkan. Detta görs efter uppgifter om att politiker utövat påtryckningar på kommunens tjänstepersoner, rapporterar LT.

Det var bland annat när Frimurarnas avtal för Igelsta gård avslöjades, där det fanns flera brister som inte hade åtgärdats sedan 2021, som nya uppgifter om misstänkt otillåten politisk påverkan uppdagades.

Till LT framför Alexander Rosenberg (M), nuvarande ordförande i tekniska nämnden, anklagelser om att tidigare ordförande Tage Gripenstam (C) under sin mandatperiod ska ha försökt favorisera bekanta och affärskontakter genom att utöva tryck på tjänstepersoner i specifika ärenden. Rosenberg nämner att det finns uppgifter om ett tiotal sådana incidenter.

Tage Gripenstam, å sin sida, förnekar att han har försökt påverka tjänstepersoner på ett otillbörligt sätt. Han medger dock till Länstidningen att han kan ha frågat om status i vissa ärenden.
Ett specifikt ärende som väcker uppmärksamhet är ett beslut från tekniska nämnden under Gripenstams tid som ordförande om att undersöka möjligheten för året-runt-uteserveringar, och flytt av en lastficka vid Tidermans och trottoarutvidgning för att möjliggöra servering.

Tidningen rapporterar också att det kan röra sig om ärenden som markköp, bygglov och detaljplaner, där tjänstepersoner upplevt påtryckningar från politiker.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 13:15
Senast uppdaterad: 20 november 2023 13:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors