Företag i fokus:

Moderaterna vill testa alla barn för ADHD i utsatta områden

48179895651_c71cb0a5e0_o

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Foto: News Øresund, Johan Wessman, Cc.

Moderaterna vill att barn i utanförskapsområden ska snabbtestas för adhd.

Syftet är att medicinera barnen i tidigt ålder som brottsförebyggande åtgärder, det uppger Expressen som var förs med att rapportera om nyheten.

– Tanken är att hela skolklasser ska kunna testas, men redan vid fem års ålder ska testerna kunna börja vid barnavårdscentralen, säger finansregionrådet Irene Svenonius (M) till Expressen.

Förslaget som Moderaterna lagt fram baseras på undersökningar från 2015, sammanställt av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, där det framgår att ”barn med invandrarbakgrund, framför allt de med rötter i Afrika, Mellanöstern, Sydvästasien och Asien, konsumerar adhd-läkemedel i mindre omfattning än svenska barn, ett samband som tycks förstärkas av att bo i ett bostadsområde med en hög koncentration av utrikesfödda”.

Men även att ”barn som bor i socioekonomiskt utsatta bostadsområden konsumerar läkemedel mot adhd i större utsträckning än barn som bor i mer välbeställda områden”.

Ronna är ett område som myndigheter ser som ett utsatt bostadsområde. Fotograf: Alex Ataseven.

En tes som får stöd av en rapport från Kriminalvården som menar att det finns en koppling mellan adhd i barndomen och våldsbrott senare i livet.

Moderaterna poängterar att testarna ska vara frivilliga, som ett erbjudande i utsatta bostadsområden, och förslås regionalt. Men partiet vill även lyfta frågan nationellt.

– Att screena för adhd låter som en bra idé, men då inte bara i utanförskapsområden utan överallt. Jag tror att det är en svår väg att gå. Föräldrar i de här områdena kommer inte att låta sina barn screenas om det inte gäller alla. Man känner sig utpekad och inte som en del av samhället, säger Lisa Thorell, docent i psykologi vid Karolinska institutet, forskar om adhd till Aftonbladet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 augusti 2022 08:30
Senast uppdaterad: 12 augusti 2022 08:30

Amanda Zahui lämnar basketlandslaget i protest – anklagar förbundet för rasism

200209 Amanda Zahui of Sweden and Kyara Linskens of Belgium during the FIBA womens Olympic qualifying basketball match between Sweden and Belgium on February 9, 2020 in Oostende, Belgium.
Photo: Gregory Van Gansen / Bildbyrån
200209 Amanda Zahui of Sweden and Kyara Linskens of Belgium during the FIBA womens Olympic qualifying basketball match between Sweden and Belgium on February 9, 2020 in Oostende, Belgium. Photo: Gregory Van Gansen / Bildbyrån

Pressbild: Svenska Basketbollförbundet

Basketstjärnan Amanda Zahui från Södertälje, 30, meddelade under måndagskvällen att hon lämnar det svenska basketlandslaget med omedelbar verkan. Zahui motiverar sitt beslut med att hon inte längre känner att landslagsmiljön är trygg och anklagar basketförbundet för att inte ta tag i problem med rasism.

Kritiken mot förbundet handlar bland annat om bristande stöd när Israel-Palestina konflikten blossade upp igen tidigare i höstas. Zahui, som sedan i somras spelar för den israeliska klubben Maccabi Bnot Ashdod, upplevde att ingen från förbundet hörde av sig för att kontrollera om hon och landslagskollegan Paulina Hersler var oskadda.

– Det var min sista droppe. Basketförbundet bryr sig inte om mig som person, säger Zahui till SVT Nyheter.

Basketförbundets sportchef Lars Johansson bekräftar att kommunikationen brustit och att man borde hört av sig till de båda spelarna. Samtidigt avfärdar han kritiken om bristande arbete mot rasism som Zahui och flera andra landslagsspelare riktat.

– Jag delar inte hennes uppfattning att vi inte gör något åt saken eller att vi inte lyssnar. Jag tycker att vi jobbar hårt med den här typen av frågor i svensk basket, säger Johansson till SVT Nyheter.

Amanda Zahui var innan beskedet enligt uppgift aktuell för landslagsspel i EM-kvalet i november.

Byline: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 16:39
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 16:44

Nu ska polisen stoppa kriminellas nyrekrytering

Salt

Dödskjutingen i Saltskog i fjol. Läsarbild

Efter föregående års våldsamma gängkonflikter som ledde till flera dödskjutningar, lanserade Polismyndigheten i början av året ett pilotprojekt. Nu startas det brottsförebyggande programmet ”Rätt Kurva” för att förhindra rekrytering av barn in i kriminaliteten.

Under 2022 sköts sju personer till döds i Södertälje – i hela landet 61 personer. Genom projektet ”Kurve Kriegen”(Rätt kurva) ska svensk polis fokusera på barn mellan åtta och femton år med syftet att identifiera de som befinner sig i riskzonen för att fastna i grov kriminalitet.

 ”Rätt Kurva” tar en unik approach genom att testa nya arbetsmetoder som involverar barnens familjer, näringsliv och civilsamhälle för ett omfattande samarbete. I samarbete med kommunerna Göteborg, Linköping och Södertälje ska Polismyndigheten, stöttat av näringslivet genom den ideella föreningen Beredskapslyftet, minska nyrekryteringen och istället öppna dörrar som leder bort från kriminalitet.

– Vi är stolta över att få vara en del av denna viktiga verksamhet. Beredskapslyftets roll är att vara noden mellan socialtjänst, näringsliv och civilsamhälle. Med vårt nätverk kommer vi kunna stötta med finansiering och kontakter inom näringslivet för exempelvis arbetstillfällen, studiebesök, mentorskap samt annat stöd som efterfrågas för att uppfylla programmets mål, säger Malin Crona, projektledare Beredskapslyftet.

Metoden har sitt ursprung från Tyskland men anpassats för svenska förhållanden. Programmet är frivilligt, kostnadsfritt för deltagande familjer, och strävar efter att stödja barnen och deras familjer på ett nytt sätt, med fokus på utbildning och fritid.

– Arbete och arbetsgemenskap är det mest brottsförebyggande av allt. Erbjud praktikplatser och sommarjobb, inte bara till barn och unga som du redan känner eller dina vänners barn utan också till familjer som saknar stora nätverk, säger Carin Götblad, polismästare vid NOA.

Rätt Kurva ska köra som en 3-årig pilot i tre regioner, och om det visar sig framgångsrikt, planeras en större utrullning. Göteborgs universitet kommer att övervaka och utvärdera projektets framgångar.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 13:07
Senast uppdaterad: 18 februari 2024 14:03

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors