Företag i fokus:

Telge Inköp misstänkts för fusk i upphandlingar

4C79ECFF-61DD-4B29-9B0C-262EFA35A8B5

Foto: Alexander Isa / PxHere

”- Telge inköp måste granskas.”, så inleds samtalet mellan Telgenytt och den kommunanställde som önskar att vara anonym.

En upphandling värd flera hundra miljoner kronor misstänks ha styrts till att gynna ett utvalt bolag.

När en offentligt sektor, som exemplevis i det här fallet Södertälje kommun, ska upphandla köp av varor, tjänster, byggentreprenader eller exemplevis försäljning av fastigheter omfattas de av LOU, Lag om offentlig upphandling.

Telge Inköp hanterar samtliga upphandlingar för kommunkoncernen i Södertälje, Nykvarn och Salem. Och varje år upphandlar bolaget till ett värde av cirka 3 miljarder kronor, enligt bolaget själva.

Moderaten Lukas Kerimo lyfte tidigare ett varningsfinger genom att kritisera Södertälje kommun och Tekniska nämnden, som leds av Centerpartisten Tage Gripenstam, om missförhållanden. Han framförde sin oro om den dåliga insynen och avtalen utanför LOU i en debattartikel till Telgenytt.

Men Kerimos oro ignorerades och möttes av total tystnad.

Varningsklockorna ringer i det tysta och nu larmar en kommunanställd om missförhållanden i det kommunägda bolaget Telge Inköp. Enligt uppgifter till Telgenytt gynnar Telge Inköp några få aktörer i styrda upphandlingar, helt bakom kulisserna.

Enligt Joakim Granberg på Realistpartiet kommer det här inte som en nyhet.


Joakim Granberg, Realistpartiet.

– Vi har krävt granskning av Telge Inköp sedan februari 2018, säger Joakim Granberg, Realistpartiet, till Telgenytt.

Enligt uppgiftslämnaren fuskas det inom flera upphandlingar som Telge Inköp rör vid, men en specifik upphandling sticker ut. Nämligen upphandlingen av ”IT- Outsourcing” för Södertälje kommun och Telge AB gemensamt som avslutads i mars 2022.

”IT-Outsourcing” innebär i princip att en leverantör tar hand om kommunens IT istället för att göra det internt. En affär och upphandling som är värd flera hundra miljoner kronor.

Lukas Kerimo (M), Ersättare tekniska nämnden i Södertälje kommun.

En upphandling som det japanska IT-bolaget Fujitsu vann, men enligt Telgenytts källa var upphandlingen uppgjord och styrd till Fujitsu fördel.

Den upphandlingen har nu överklagats till domstol av Fujitsus konkurrent, Tieto Sweden AB, som anklagar kommunkoncernen för att ha agerat olagligt.

– Någon eller några har stor ekonomisk vinning av att just en på förhand utvald leverantör skall få uppdraget. Man ändrar och anpassar upphandlingen vartefter så den skall passa endast ett företag. Det är så uppenbart att vem som helst som läser överklagan kan se det, säger den kommunanställde till Telgenytt.

Telgenytt har tagit del av överklagan där det framgår att börsnoterade bolaget Tieto Sweden AB (Tietoevry) anser att de orättfärdigt blivit lurade på affären. Vidare anser Tieto att bolaget lidit skada i omfattningen av cirka 300 miljoner kronor.

Grunden till överklagan är att kommunkoncernen anklagas för att ha accepterat Fujitsu ofullständiga anbud. Fujitsu har fått ändra sin lösning efter den 18 mars 2022, som var sista dag för inlämnande av anbuden till Telge Inköp.

Kommunalägda bolaget Telge Inköp anklagas för att ha agerat olagligt. Foto: Alex Ataseven.

Kommunkoncernen har i strid mot LOU använt det förhandlade förfarandet för att komplettera anbuden, inte bara justera dessa.”, skriver Tieto i överklagan till Förvaltningsrätten.

Enligt avtalet var det obligatoriskt att lämna in ett komplett anbud som uppfyller samtliga krav. Tieto var den 18 mars det enda bolaget som uppfyllde alla krav och därav anser bolaget att de borde tilldelats kontraktet.

– Telge inköp måste granskas. Någon eller några tjänar grova pengar på skattebetalarnas bekostnad, det är uppenbart, säger uppgiftslämnaren till Telgenytt.

Telgenytt har sökt Telge Inköp för kommentar.

Läs: Dålig insyn och avtal utanför LOU – Den miljö vi bygger upp skapar utrymme för korruption

Läs även: Södertäljepolitiker använder skarp retorik och undviker frågor

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 augusti 2022 14:48
Senast uppdaterad: 15 november 2022 21:45

Nu försvinner nycklarna i hemtjänsten

Nyklar

Foto: Pexels

Nytt avtal mellan Södertälje kommun och Swedlock har upphandlats. Nu kommer traditionella nycklar att ersättas med digitala trygghetslås i hemtjänsten

I Södertälje kommun är hemtjänsten redo för en säkrare och mer bekväm framtid. Istället för de traditionella fysiska nycklarna kommer hemtjänstpersonalen, inklusive privata utförare, att använda digitala nycklar under sina arbetspass.

– Vi välkomnar verkligen den här nya tekniken som ytterligare stärker tryggheten och kvaliteten på hemtjänsten i kommunen, säger Louise Gottlind, digital strateg på Södertälje kommun.

Den framgångsrika metoden har bevisats vara effektiv i över hälften av landets kommuner och medfört en mängd fördelar för alla som använder hemtjänst eller trygghetslarm.

(Annonslänk)

För fastighetsägare, hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm innebär detta en rad fördelar. Det inkluderar en tryggare och säkrare hemtjänst i hela kommunen, smidig automatisk registrering av varje in- och utpassering av hemtjänstpersonal, ökad trygghet tack vare en omöjlig att kopiera nyckel, samt minskad nödvändighet att distribuera fysiska nycklar till personalen.

Trygghetslåsen använder icke-kopierbara digitala nycklar som installeras av både Swedlocks montörer och kommunens personal. För hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm kommer övergången vara smidig då de behåller sina egna nycklar som vanligt.

Omställningen beräknas pågå från hösten 2023 till våren 2024.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 12:12
Senast uppdaterad: 19 oktober 2023 12:12

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors