Företag i fokus:

Telge Inköp misstänkts för fusk i upphandlingar

4C79ECFF-61DD-4B29-9B0C-262EFA35A8B5

Foto: Alexander Isa / PxHere

”- Telge inköp måste granskas.”, så inleds samtalet mellan Telgenytt och den kommunanställde som önskar att vara anonym.

En upphandling värd flera hundra miljoner kronor misstänks ha styrts till att gynna ett utvalt bolag.

När en offentligt sektor, som exemplevis i det här fallet Södertälje kommun, ska upphandla köp av varor, tjänster, byggentreprenader eller exemplevis försäljning av fastigheter omfattas de av LOU, Lag om offentlig upphandling.

Telge Inköp hanterar samtliga upphandlingar för kommunkoncernen i Södertälje, Nykvarn och Salem. Och varje år upphandlar bolaget till ett värde av cirka 3 miljarder kronor, enligt bolaget själva.

Moderaten Lukas Kerimo lyfte tidigare ett varningsfinger genom att kritisera Södertälje kommun och Tekniska nämnden, som leds av Centerpartisten Tage Gripenstam, om missförhållanden. Han framförde sin oro om den dåliga insynen och avtalen utanför LOU i en debattartikel till Telgenytt.

Men Kerimos oro ignorerades och möttes av total tystnad.

Varningsklockorna ringer i det tysta och nu larmar en kommunanställd om missförhållanden i det kommunägda bolaget Telge Inköp. Enligt uppgifter till Telgenytt gynnar Telge Inköp några få aktörer i styrda upphandlingar, helt bakom kulisserna.

Enligt Joakim Granberg på Realistpartiet kommer det här inte som en nyhet.


Joakim Granberg, Realistpartiet.

– Vi har krävt granskning av Telge Inköp sedan februari 2018, säger Joakim Granberg, Realistpartiet, till Telgenytt.

Enligt uppgiftslämnaren fuskas det inom flera upphandlingar som Telge Inköp rör vid, men en specifik upphandling sticker ut. Nämligen upphandlingen av ”IT- Outsourcing” för Södertälje kommun och Telge AB gemensamt som avslutads i mars 2022.

”IT-Outsourcing” innebär i princip att en leverantör tar hand om kommunens IT istället för att göra det internt. En affär och upphandling som är värd flera hundra miljoner kronor.

Lukas Kerimo (M), Ersättare tekniska nämnden i Södertälje kommun.

En upphandling som det japanska IT-bolaget Fujitsu vann, men enligt Telgenytts källa var upphandlingen uppgjord och styrd till Fujitsu fördel.

Den upphandlingen har nu överklagats till domstol av Fujitsus konkurrent, Tieto Sweden AB, som anklagar kommunkoncernen för att ha agerat olagligt.

– Någon eller några har stor ekonomisk vinning av att just en på förhand utvald leverantör skall få uppdraget. Man ändrar och anpassar upphandlingen vartefter så den skall passa endast ett företag. Det är så uppenbart att vem som helst som läser överklagan kan se det, säger den kommunanställde till Telgenytt.

Telgenytt har tagit del av överklagan där det framgår att börsnoterade bolaget Tieto Sweden AB (Tietoevry) anser att de orättfärdigt blivit lurade på affären. Vidare anser Tieto att bolaget lidit skada i omfattningen av cirka 300 miljoner kronor.

Grunden till överklagan är att kommunkoncernen anklagas för att ha accepterat Fujitsu ofullständiga anbud. Fujitsu har fått ändra sin lösning efter den 18 mars 2022, som var sista dag för inlämnande av anbuden till Telge Inköp.

Kommunalägda bolaget Telge Inköp anklagas för att ha agerat olagligt. Foto: Alex Ataseven.

Kommunkoncernen har i strid mot LOU använt det förhandlade förfarandet för att komplettera anbuden, inte bara justera dessa.”, skriver Tieto i överklagan till Förvaltningsrätten.

Enligt avtalet var det obligatoriskt att lämna in ett komplett anbud som uppfyller samtliga krav. Tieto var den 18 mars det enda bolaget som uppfyllde alla krav och därav anser bolaget att de borde tilldelats kontraktet.

– Telge inköp måste granskas. Någon eller några tjänar grova pengar på skattebetalarnas bekostnad, det är uppenbart, säger uppgiftslämnaren till Telgenytt.

Telgenytt har sökt Telge Inköp för kommentar.

Läs: Dålig insyn och avtal utanför LOU – Den miljö vi bygger upp skapar utrymme för korruption

Läs även: Södertäljepolitiker använder skarp retorik och undviker frågor

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 augusti 2022 14:48
Senast uppdaterad: 15 november 2022 21:45

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors