Företag i fokus:

Uppför ett minnesmärke över Raoul Wallenberg i Södertälje

297170095_773656937387992_7646417771320464455_n

Wallenbergs minnesmärke i Stockholm. Rolan Jusupov, ordförande Fria Moderata Studentföreningen. Foto: Cc / Privat.

Det är svårt att missa honom när man anländer till Arlanda och går förbi galleriporträtten av betydande svenskar genom historien.

Med väskan i hand stannar man alltid upp en extra stund vid de sista porträtten. Fascineras. Känner sig lite extra stolt över att vara svensk. Det är förstås Raoul Wallenberg jag pratar om.

Svenska affärsmannen och diplomaten som under andra världskrigets slutfas i Ungern konkret räddade och tog hand om tiotusentals judiska män, kvinnor och barn från nazisternas och de ungerska pilkorsarnas övergrepp.

Wallenbergs insats för mänskligheten är kanske den största under 1900-talet.

När det gäller att hedra och bevara minnet av Raoul Wallenberg har samhället varit duktigt.

När det gäller att hedra och bevara minnet av Raoul Wallenberg har samhället varit duktigt. Stockholms stad har Raoul Wallenbergs torg och dess minnesmärken av Kirsten Ortwed. Det vackra monument i Göteborg av Charlotte Gyllenhammar föreställer ung Wallenberg och två judiska barn sittandes (och gråtandes?) på marken strax under honom. Skolorna gör ett fint jobb med upplysningar om Wallenberg.

Den 27 augusti är det Raoul Wallenbergs dag som är på Raouls namnsdag. En dag som instiftades och gäller på nationell nivå. Listan kan göras lång.

Raoul Wallenberg och hans minnesmärke i New York. Foto: CC/CC.

Nu är det Södertäljes tur att påbörja arbetet med att få till ett minnesmärke som ska se till att hedra minnet av Wallenberg gärning och historia – en historia han dock aldrig fick berätta själv (då han strax efter Röda arméns entré i Ungern föll offer för en annan ideologi – kommunismen: ryssarna slog fast att Raoul var spion och skickade därför i väg honom till Moskva och sedan dess har det inte funnits någonting konkret som skulle kasta ljus över hans öde).

Valet av plats för minnesmärket kan givetvis överläggas – men helst så centralt som möjligt

Valet av plats för minnesmärket kan givetvis överläggas – men helst så centralt som möjligt för att det skall kunna synas och således observeras. Till exempel i närheten av S:ta Ragnhilds kyrka. Eller varför inte vid Täljegymnasiet (där undertecknad för övrigt tog examen för tre år sedan; och hade en underbar mentor och lärare, Filip Bergendahl, med vilken vi lärde oss om Raoul Wallenberg vid flera tidpunkter).

Detta väsentliga initiativ är oavsett plats extra angeläget. Den fria världens stabilitet är hotad och antalet demokratier har sedan millenniumskiftet sjunkit.

För ett drygt halvår sedan, den 24 februari, vaknade Sverige till en dyster verklighet: Rysslands fullskaliga och oprovocerade angreppskrig gentemot ett demokratisträvande Ukraina var ett faktum. Och under våren reste den högerextreme politikern Rasmus Paludan runt och brände koranen med en enda avsikt, nämligen sprida hat och skapa oordning. I skrivande stund inväntar Paludan tillstånd hos polisen för att fortsätta idka sin verksamhet – i Södertälje denna gång.

I mitten av mars kunde LT:s ledarskribent belysa hur det ryska politiska systemets propagandamaskineri fick fäste hos delar av den assyrisk/syrianska gruppen i Södertälje. Man följer nämligen Assads regimtrogna statsmedia här hemma och ventilerar sedan dess narrativ – att Ryssland försvarar sig och det som pågår i själva verket är västs fel. Dessa lögner och konspirationsteorier hänger tätt samman med en annan tyvärr ständigt återkommande strömning nämligen antisemitismen, skriver Björn Wiman i essäsamlingen Hatet mot Judarna.

Men historien vet sin väg. Den gör inga misstag.

Mot bakgrund av dessa våra högst oroliga tider och tendenser, på såväl global som lokal nivå, är det, återigen, extra angeläget att satsa på skolan samt humanitära och demokratifrämjande insatser. Men också att försöka och jobba i det lilla. Det är dags att uppföra ett minnesmärke över Raoul Wallenberg i Södertälje.

Rolan Jusupov
Fri skribent och vice ordförande i Fria Moderata Studentföreningen i Stockholm

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 augusti 2022 05:00
Senast uppdaterad: 9 januari 2023 19:28

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors