Företag i fokus:

Klätt brudgummar i 30 år – Hos Albert Hadodo är man i trygga händer

Montage Alex Ataseven

Foto: Simon Osmani.

Albert Hadodo, 60, har jobbat med kläder sedan år 1978 och klätt brudgummar i över 30 år.

Med hans erfarenhet och kunskap om modebranschen är man i trygga händer vid val av kostym eller smoking på Svanens Hus i Geneta.

Att prova kostym inför bröllop, examensfester eller arbetsintervjuer är inte alls likadant som att gå till bland annat H&M och handla. I många fall är det mycket som står på spel.

Hur sitter kavajen? Kan jag sätta mig utan att byxorna spricker? Ska jag ha slips eller fluga?

– När vi köper en kostym måste den vara perfekt, klädkoder som måste följas för att kläderna inte ska bära oss. Det är vi som ska bära dem, säger Albert Hadodo till Telgenytt.

I konversationen med Hadodo berättar han om hela processen från att tillverka en kostym till den sista detaljen innan man kliver ut för att äntra en tillställningen. Men han poängterar hur viktigt intresset av mode är för att vara långsiktigt i branschen.

Albert Hadodo har glätt brudgummar sedan år 1978 och är en av de främsta i branschen. Foto: Simon Osmani.

– Det är en väldigt spännande bransch. Att besöka mässor runt om i världen, träffa många intressanta designers och bland annat känna till utvecklingen av olika tyger. Man ska veta vad man pratar om när man hjälper personer att klä upp sig. Om inte så märker kunden av det tydligt, säger Albert.

Vidare berättar Hadodo om detaljer man bör vara medvetna om som kan vara avgörande vid val av kostym. Som ett enkelt exempel så berättar han att kostymer är sydda med olika kragar. Har man en smal krage får man en hängande effekt, men har man däremot en bredare krage framtås man mer ståtlig.

Det visar han genom charader där han viker ihop sig och sedan sträcker på bröstkorgen och visar en bestämd och ståtlig hållning.

Men Hadodo väljer ut klädstilen efter kunden.

– Att välja rätt kostym varierar beroende på vem som bär den. Man måste ha rätt längd på slipsen och kragen och det är viktigt att färgen och stilen på kostymen ska komplettera personen, säger han.

Albert Hadodo från Svanens Hus i Geneta. Foto: Simon Osmani.

Vi märker ganska snabbt att Hadodo är bestämt, rak och ärlig i sitt sätt att arbete. Men efter 30 år i branschen är det inte förvånande att han gör sitt jobb självsäkert och exemplariskt. Han goda rykte märks av när telefonen ringer mellan jämna mellanrum om personer som vill ha hans experthjälp.

Albert Hadodo, som har ett oerhört gott rykte i Södertälje, är för många det första alternativet de vänder sig till för att klä upp sig fint med kostym eller smoking.

– Jag är ärlig och berättar alltid om kostymen de vill ha, eller har valt, inte passar. Det kan vara kragen som är för smal som kanske inte passar kroppstypen. Jag är alltid ärlig med min åsikt och berättar vad jag tycker, säger han.

Med Hadodos långa erfarenhet och goda kunskaper han besitter råder det inga tvivel om att man är stiligast i rummet när han klär upp en person med en outfit som verkligen framhäver en.

Det vet en brudgum om som precis klivit in och ber om hjälp och sätter punkt för vårt trevliga besök.

Foto / Text : Simon Osmani.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 augusti 2022 08:04
Senast uppdaterad: 25 augusti 2022 09:44

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors