Företag i fokus:

Säkerhetschefen Anna Flink nyttjar kommunal mark otillåtet

Montage Alex Ataseven

Anna Flink, Södertälje kommuns säkerhetschef. Foto: Alex Ataseven. Pressbild: Södertälje kommun.

Efter att en toppolitiker i Enhörna avslöjats för att ha byggt sin altan på grannens tomt utan bygglov, beslutade Telgenytt att göra en egen granskning av flera kommunanställda.

Nu kan Telgenytts granskning avslöja att Anna Flink, säkerhetschef på Södertälje kommun, otillåtet utnyttjar kommunens mark.

På sin egna tomt har Anna Flink bland annat en friggebod som sträcker sig utanför den egna tomten, 30 centimeter enligt henne själv. Men på kommens egna hemsida framgår det tydligt att en tomt som ligger mot kommunal mark inte får bebyggas närmare än 4,5 meter från tomtgränsen.

Det betyder att hela friggeboden står felplacerad.

– Vi håller faktiskt på att riva den. Den är borta i sort sett, säger kommunens säkerhetschef Anna Flink till Telgenytt, och betonar hur viktigt det är att kommunanställda gör rätt för sig.

Men när Telgenytt tog sig en titt under onsdagen, visade sig att Flinks uppgifter inte alls stämde. Rivningen hade, såvitt Telgenytt kunde se, inte alls påbörjats som hon påstod.

Friggeboden stod stadigt och framför, på kommunens tomt, syntes högar av röjda sly och spår av ett nedsågat träd, som till synes ser ut att tillhöra kommunen.

Sly och nedsågat träd på kommunens tomt. Foto: Alex Ataseven.

2021 inledde Södertälje kommun insats mot flera husägare, där man med hjälp av flygfoton, upptäckte uppemot 200 tomtägare som olovligt använt sig av kommunens mark, något som SVT tidigare rapporterat om.

Kommunen klev in och satte hårda krav mot hundratals Södertäljebor.

Brev skickades hem till flera tomtägare runt om i Södertälje om att rätta till felen, eller riskera bli polisanmälda. Ur SVTs reportage framgår att en av dessa husägare låg på samma gata som Anna Flink är folkbokförd på, bara tre hus bort.

Men enligt Flink fick hon sitt brev innan sommaren, långt senare än alla andra.

– Det var i våras, precis innan sommaren och då fick man information om att man hade 9 månader på sig att åtgärda. Då har jag hört mig om vad ja ska göra, och fått veta om att jag antigen fick flytta in den eller riva den och då har vi bestämt att riva den, säger hon till Telgenytt och fortsätter.

– Det är jätteviktigt för mig förstås att göra rätt, men jag visste faktiskt inte om det. Det är jättedåligt av oss, men vi förstod inte när vi köpte hus att det här var en jätte stor grej. Men nu när vi har fått den här lappen så självklart, vi håller på nu att riva den. Den är borta i sort sett, säger Anna Flink.

Telgenytt kan dock avslöja att Anna Flinks uttalande, om att friggeboden i nuläget rivs, inte stämmer.

Anna Flinks friggebod som delvis står på kommunens mark. Under onsdagen fanns inga tecken på att rivning pågick. Foto: Alex Ataseven.

Rättelse: Telgenytt skrev i ett tidigare skede ”torsdag”, när det i själva verket var onsdag. Detta kunde misstolkas för att vi använt gamla bilder. Så är givetvis inte fallet. Det ber vi om ursäkt för och rättar efter att detta påkallats.

Läs även Insändare: Organiserad diskriminering – Vardagsmat i Södertälje

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 augusti 2022 16:48
Senast uppdaterad: 1 september 2022 19:19

Polisen ryckte ut till E4 – Barn på vägen

Polis

Arkivbild

Polisen ryckte ut på tisdagsförmiddagen efter flera larm om ett barn som gick på motorvägen E4 nära Järna.

Vid 10.25 på tisdagsförmiddagen mottog polisen flera samtal från trafikanter om ett barn som gick i mittremsan på E4 strax norr om Järna.

En polispatrull skickades snabbt till platsen och kunde hitta pojken, som är i tioårsåldern. Pojken togs i säkerhet av polisen, och efter att ha identifierat honom transporterades han till en säker plats.

För tillfället är det oklart för polisen hur pojken hamnat på motorvägen, och utredning pågår för att klargöra omständigheterna kring händelsen.

Uppdatering:
”Pojken försvann från en skogsutflykt med en skola där personalen precis upptäckt att pojken saknades och hade börjat leta när de första samtalen inkom till 112. Totalt uppskattas pojken ha varit borta i ungefär en kvart. Ingen anmälan kommer att upprättas på initiativ av polisen, då inget brott misstänks och då polisen inte heller konstaterar någon påtaglig brist i skolans rutin.”, skriver polisen på sin hemsida

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 12:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 17:43

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors