Företag i fokus:

Säkerhetschefen Anna Flink nyttjar kommunal mark otillåtet

Montage Alex Ataseven

Anna Flink, Södertälje kommuns säkerhetschef. Foto: Alex Ataseven. Pressbild: Södertälje kommun.

Efter att en toppolitiker i Enhörna avslöjats för att ha byggt sin altan på grannens tomt utan bygglov, beslutade Telgenytt att göra en egen granskning av flera kommunanställda.

Nu kan Telgenytts granskning avslöja att Anna Flink, säkerhetschef på Södertälje kommun, otillåtet utnyttjar kommunens mark.

På sin egna tomt har Anna Flink bland annat en friggebod som sträcker sig utanför den egna tomten, 30 centimeter enligt henne själv. Men på kommens egna hemsida framgår det tydligt att en tomt som ligger mot kommunal mark inte får bebyggas närmare än 4,5 meter från tomtgränsen.

Det betyder att hela friggeboden står felplacerad.

– Vi håller faktiskt på att riva den. Den är borta i sort sett, säger kommunens säkerhetschef Anna Flink till Telgenytt, och betonar hur viktigt det är att kommunanställda gör rätt för sig.

Men när Telgenytt tog sig en titt under onsdagen, visade sig att Flinks uppgifter inte alls stämde. Rivningen hade, såvitt Telgenytt kunde se, inte alls påbörjats som hon påstod.

Friggeboden stod stadigt och framför, på kommunens tomt, syntes högar av röjda sly och spår av ett nedsågat träd, som till synes ser ut att tillhöra kommunen.

Sly och nedsågat träd på kommunens tomt. Foto: Alex Ataseven.

2021 inledde Södertälje kommun insats mot flera husägare, där man med hjälp av flygfoton, upptäckte uppemot 200 tomtägare som olovligt använt sig av kommunens mark, något som SVT tidigare rapporterat om.

Kommunen klev in och satte hårda krav mot hundratals Södertäljebor.

Brev skickades hem till flera tomtägare runt om i Södertälje om att rätta till felen, eller riskera bli polisanmälda. Ur SVTs reportage framgår att en av dessa husägare låg på samma gata som Anna Flink är folkbokförd på, bara tre hus bort.

Men enligt Flink fick hon sitt brev innan sommaren, långt senare än alla andra.

– Det var i våras, precis innan sommaren och då fick man information om att man hade 9 månader på sig att åtgärda. Då har jag hört mig om vad ja ska göra, och fått veta om att jag antigen fick flytta in den eller riva den och då har vi bestämt att riva den, säger hon till Telgenytt och fortsätter.

– Det är jätteviktigt för mig förstås att göra rätt, men jag visste faktiskt inte om det. Det är jättedåligt av oss, men vi förstod inte när vi köpte hus att det här var en jätte stor grej. Men nu när vi har fått den här lappen så självklart, vi håller på nu att riva den. Den är borta i sort sett, säger Anna Flink.

Telgenytt kan dock avslöja att Anna Flinks uttalande, om att friggeboden i nuläget rivs, inte stämmer.

Anna Flinks friggebod som delvis står på kommunens mark. Under onsdagen fanns inga tecken på att rivning pågick. Foto: Alex Ataseven.

Rättelse: Telgenytt skrev i ett tidigare skede ”torsdag”, när det i själva verket var onsdag. Detta kunde misstolkas för att vi använt gamla bilder. Så är givetvis inte fallet. Det ber vi om ursäkt för och rättar efter att detta påkallats.

Läs även Insändare: Organiserad diskriminering – Vardagsmat i Södertälje

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 augusti 2022 16:48
Senast uppdaterad: 1 september 2022 19:19

Här inträffar Södertäljes viltolyckor

66DAC124-DC9C-4228-B1B0-344C6021CD43

Bild: Newsworthy/Pexels

November är viltolyckorna tid. Och nästan alla Södertäljes olyckor inträffar på vägsträckor utan viltstängsel. Men hjälper mer stängsel? Experter pekar på en ännu viktigare åtgärd.

Under det senaste året har det inträffat 274 viltolyckor i Södertälje. Newsworthy har kartlagt vilka vägsträckor som haft flest olyckor och hur stor andel av olyckorna som sker längs oskyddade vägsträckor.

Vägarna med flest rapporterade viltolyckor de senaste tolv månaderna var länsväg 525länsväg 522 och riksväg 57, om vi tittar på landsvägarna. Omkring en tredjedel av olyckorna inträffade på småvägar, på stadsgator eller gick inte alls att härleda till en specifik väg.

Generellt är det inte de allra största vägarna som är mest olycksdrabbade, utan de något mindre.

– Det finns en topp i olycksfrekvens runt 5 000 fordon per dygn. När det blir större trafik så börjar djuren uppfatta vägarna som ett hinder. Det kan också bidra att vägar med större trafik har en bättre vägstandard, säger Anders Seiler, forskare vid SLU som bland annat studerar åtgärder mot viltolyckor.

I Södertälje finns ungefär fyra mil viltstängsel längs vägarna. Av olyckorna har 91 procent inträffat på vägsträckor utan viltstängsel. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Just viltstängsel efterfrågas ofta nära olycksdrabbade vägsträckor – i riksdagen har det de senaste 20 åren lagts 95 motioner om viltstängsel på den ena eller andra vägsträckan – men forskare och experter på Trafikverket poängterar att viltstängsel ensamt inte är lösningen.

– Det går jättebra att bygga bort viltövergångar med stängsel, men då flyttar man problemet. För att fungera måste stängslingen kombineras med faunapassager, och där behöver vi komma ikapp i dag, säger Marcus Gabrielsson, nationell samordnare på Trafikverket.

Faunapassager kan vara av olika slag: Hit hör allt från stora ”ekodukter” – broar för djur för motorvägar eller järnvägar – till vägportar för småvägar eller vägtrummor under vägen. Forskaren Anders Seiler bekräftar bilden av ett eftersatt behov av faunapassager.

– För att det ska fungera måste vi kombinera stängsel med passager för djur. Helst ska stängslet användas som ledninghjälp mellan säkra passager. Det har man sett internationellt också: Stängsel som leder djur till säkra passager minskar olyckorna.

–Det är ju ofta så att man lokalt vill ha viltstängsel, både för att skydda vilt och jakthundar, och för bygga bort olyckor. Jag förstår att man gärna vill ha vägen stängslad, men man ser kanske inte då att det uppstår ett behov av att bygga passager också, eller att olyckorna flyttar någon annanstans, säger Andreas Seiler.

Han påpekar också att stängslets huvudsakliga syfte egentligen inte varit att stoppa olyckor, utan att minska personskadorna, bland annat genom att flytta viltpassagerna till vägsträckor där hastigheterna är lägre. 

– Hastigheten är den allra viktigaste faktorn, säger Andreas Seiler.

Alla rapporterade olyckor de senaste 12 månaderna. Källa: Viltolycksrådet (olyckor) och Trafikverket (stängsel). Sträckor med viltstängsel är grönmarkerade. Sammanställning: Newsworthy

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 13:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:30

Stort avtal ger bolaget driftsansvar för Södertälje sjukhus

Sjukhus

Foto: Alexander Isa

Coor har tecknat avtal med Locum AB om fastighetsservice för sjukhus i södra Stockholm, däribland Södertälje sjukhus. Det åttaåriga avtalet innebär att Coor får ett utökat ansvar för fastighetsdrift i regionen.

I ett pressmeddelande meddelar facility management-företaget Coor att det i juni 2024 tar över driften av flera sjukhus i Stockholmsområdet, däribland Södertälje sjukhus. Detta sker efter att ha vunnit en stor upphandling från Locum AB, som ansvarar för fastighetsförvaltning åt Region Stockholm.

Avtalet omfattar förutom Södertälje sjukhus även Rosenlunds, Maria, Nacka, Dalens och Handens sjukhus. Totalt rör det sig om en yta på 315 000 kvadratmeter. Coor kommer att ansvara för tillsyn, skötsel och underhåll inom områden som fastighetsteknik och medicinska gaser.

För Södertälje innebär avtalet att stadens sjukhus nu får samma aktör för fastighetsdrift som det närliggande S:t Görans sjukhus i Stockholm, där Coor redan har ett välfungerande samarbete med Locum.

Magnus Wikström, vice direktör för Coor, ser avtalet som en möjlighet att växa både i storlek och kompetens när det gäller förvaltning av samhällskritisk infrastruktur.

– Dessa upphandlingar hade stort fokus på kvalitet och det känns därför extra bra att Locum väljer Coor som leverantör, kommenterar han i pressmeddelandet.

Byline: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:10

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors