Företag i fokus:

Säkerhetschefen Anna Flink nyttjar kommunal mark otillåtet

Montage Alex Ataseven

Anna Flink, Södertälje kommuns säkerhetschef. Foto: Alex Ataseven. Pressbild: Södertälje kommun.

Efter att en toppolitiker i Enhörna avslöjats för att ha byggt sin altan på grannens tomt utan bygglov, beslutade Telgenytt att göra en egen granskning av flera kommunanställda.

Nu kan Telgenytts granskning avslöja att Anna Flink, säkerhetschef på Södertälje kommun, otillåtet utnyttjar kommunens mark.

På sin egna tomt har Anna Flink bland annat en friggebod som sträcker sig utanför den egna tomten, 30 centimeter enligt henne själv. Men på kommens egna hemsida framgår det tydligt att en tomt som ligger mot kommunal mark inte får bebyggas närmare än 4,5 meter från tomtgränsen.

Det betyder att hela friggeboden står felplacerad.

– Vi håller faktiskt på att riva den. Den är borta i sort sett, säger kommunens säkerhetschef Anna Flink till Telgenytt, och betonar hur viktigt det är att kommunanställda gör rätt för sig.

Men när Telgenytt tog sig en titt under onsdagen, visade sig att Flinks uppgifter inte alls stämde. Rivningen hade, såvitt Telgenytt kunde se, inte alls påbörjats som hon påstod.

Friggeboden stod stadigt och framför, på kommunens tomt, syntes högar av röjda sly och spår av ett nedsågat träd, som till synes ser ut att tillhöra kommunen.

Sly och nedsågat träd på kommunens tomt. Foto: Alex Ataseven.

2021 inledde Södertälje kommun insats mot flera husägare, där man med hjälp av flygfoton, upptäckte uppemot 200 tomtägare som olovligt använt sig av kommunens mark, något som SVT tidigare rapporterat om.

Kommunen klev in och satte hårda krav mot hundratals Södertäljebor.

Brev skickades hem till flera tomtägare runt om i Södertälje om att rätta till felen, eller riskera bli polisanmälda. Ur SVTs reportage framgår att en av dessa husägare låg på samma gata som Anna Flink är folkbokförd på, bara tre hus bort.

Men enligt Flink fick hon sitt brev innan sommaren, långt senare än alla andra.

– Det var i våras, precis innan sommaren och då fick man information om att man hade 9 månader på sig att åtgärda. Då har jag hört mig om vad ja ska göra, och fått veta om att jag antigen fick flytta in den eller riva den och då har vi bestämt att riva den, säger hon till Telgenytt och fortsätter.

– Det är jätteviktigt för mig förstås att göra rätt, men jag visste faktiskt inte om det. Det är jättedåligt av oss, men vi förstod inte när vi köpte hus att det här var en jätte stor grej. Men nu när vi har fått den här lappen så självklart, vi håller på nu att riva den. Den är borta i sort sett, säger Anna Flink.

Telgenytt kan dock avslöja att Anna Flinks uttalande, om att friggeboden i nuläget rivs, inte stämmer.

Anna Flinks friggebod som delvis står på kommunens mark. Under onsdagen fanns inga tecken på att rivning pågick. Foto: Alex Ataseven.

Rättelse: Telgenytt skrev i ett tidigare skede ”torsdag”, när det i själva verket var onsdag. Detta kunde misstolkas för att vi använt gamla bilder. Så är givetvis inte fallet. Det ber vi om ursäkt för och rättar efter att detta påkallats.

Läs även Insändare: Organiserad diskriminering – Vardagsmat i Södertälje

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 augusti 2022 16:48
Senast uppdaterad: 1 september 2022 19:19

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors