Företag i fokus:

Säkerhetschefen Anna Flink nyttjar kommunal mark otillåtet

Montage Alex Ataseven

Anna Flink, Södertälje kommuns säkerhetschef. Foto: Alex Ataseven. Pressbild: Södertälje kommun.

Efter att en toppolitiker i Enhörna avslöjats för att ha byggt sin altan på grannens tomt utan bygglov, beslutade Telgenytt att göra en egen granskning av flera kommunanställda.

Nu kan Telgenytts granskning avslöja att Anna Flink, säkerhetschef på Södertälje kommun, otillåtet utnyttjar kommunens mark.

På sin egna tomt har Anna Flink bland annat en friggebod som sträcker sig utanför den egna tomten, 30 centimeter enligt henne själv. Men på kommens egna hemsida framgår det tydligt att en tomt som ligger mot kommunal mark inte får bebyggas närmare än 4,5 meter från tomtgränsen.

Det betyder att hela friggeboden står felplacerad.

– Vi håller faktiskt på att riva den. Den är borta i sort sett, säger kommunens säkerhetschef Anna Flink till Telgenytt, och betonar hur viktigt det är att kommunanställda gör rätt för sig.

Men när Telgenytt tog sig en titt under onsdagen, visade sig att Flinks uppgifter inte alls stämde. Rivningen hade, såvitt Telgenytt kunde se, inte alls påbörjats som hon påstod.

Friggeboden stod stadigt och framför, på kommunens tomt, syntes högar av röjda sly och spår av ett nedsågat träd, som till synes ser ut att tillhöra kommunen.

Sly och nedsågat träd på kommunens tomt. Foto: Alex Ataseven.

2021 inledde Södertälje kommun insats mot flera husägare, där man med hjälp av flygfoton, upptäckte uppemot 200 tomtägare som olovligt använt sig av kommunens mark, något som SVT tidigare rapporterat om.

Kommunen klev in och satte hårda krav mot hundratals Södertäljebor.

Brev skickades hem till flera tomtägare runt om i Södertälje om att rätta till felen, eller riskera bli polisanmälda. Ur SVTs reportage framgår att en av dessa husägare låg på samma gata som Anna Flink är folkbokförd på, bara tre hus bort.

Men enligt Flink fick hon sitt brev innan sommaren, långt senare än alla andra.

– Det var i våras, precis innan sommaren och då fick man information om att man hade 9 månader på sig att åtgärda. Då har jag hört mig om vad ja ska göra, och fått veta om att jag antigen fick flytta in den eller riva den och då har vi bestämt att riva den, säger hon till Telgenytt och fortsätter.

– Det är jätteviktigt för mig förstås att göra rätt, men jag visste faktiskt inte om det. Det är jättedåligt av oss, men vi förstod inte när vi köpte hus att det här var en jätte stor grej. Men nu när vi har fått den här lappen så självklart, vi håller på nu att riva den. Den är borta i sort sett, säger Anna Flink.

Telgenytt kan dock avslöja att Anna Flinks uttalande, om att friggeboden i nuläget rivs, inte stämmer.

Anna Flinks friggebod som delvis står på kommunens mark. Under onsdagen fanns inga tecken på att rivning pågick. Foto: Alex Ataseven.

Rättelse: Telgenytt skrev i ett tidigare skede ”torsdag”, när det i själva verket var onsdag. Detta kunde misstolkas för att vi använt gamla bilder. Så är givetvis inte fallet. Det ber vi om ursäkt för och rättar efter att detta påkallats.

Läs även Insändare: Organiserad diskriminering – Vardagsmat i Södertälje

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 augusti 2022 16:48
Senast uppdaterad: 1 september 2022 19:19

Nu försvinner nycklarna i hemtjänsten

Nyklar

Foto: Pexels

Nytt avtal mellan Södertälje kommun och Swedlock har upphandlats. Nu kommer traditionella nycklar att ersättas med digitala trygghetslås i hemtjänsten

I Södertälje kommun är hemtjänsten redo för en säkrare och mer bekväm framtid. Istället för de traditionella fysiska nycklarna kommer hemtjänstpersonalen, inklusive privata utförare, att använda digitala nycklar under sina arbetspass.

– Vi välkomnar verkligen den här nya tekniken som ytterligare stärker tryggheten och kvaliteten på hemtjänsten i kommunen, säger Louise Gottlind, digital strateg på Södertälje kommun.

Den framgångsrika metoden har bevisats vara effektiv i över hälften av landets kommuner och medfört en mängd fördelar för alla som använder hemtjänst eller trygghetslarm.

(Annonslänk)

För fastighetsägare, hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm innebär detta en rad fördelar. Det inkluderar en tryggare och säkrare hemtjänst i hela kommunen, smidig automatisk registrering av varje in- och utpassering av hemtjänstpersonal, ökad trygghet tack vare en omöjlig att kopiera nyckel, samt minskad nödvändighet att distribuera fysiska nycklar till personalen.

Trygghetslåsen använder icke-kopierbara digitala nycklar som installeras av både Swedlocks montörer och kommunens personal. För hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm kommer övergången vara smidig då de behåller sina egna nycklar som vanligt.

Omställningen beräknas pågå från hösten 2023 till våren 2024.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 12:12
Senast uppdaterad: 19 oktober 2023 12:12

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors