Företag i fokus:

Säkerhetschefen Anna Flink nyttjar kommunal mark otillåtet

Montage Alex Ataseven

Anna Flink, Södertälje kommuns säkerhetschef. Foto: Alex Ataseven. Pressbild: Södertälje kommun.

Efter att en toppolitiker i Enhörna avslöjats för att ha byggt sin altan på grannens tomt utan bygglov, beslutade Telgenytt att göra en egen granskning av flera kommunanställda.

Nu kan Telgenytts granskning avslöja att Anna Flink, säkerhetschef på Södertälje kommun, otillåtet utnyttjar kommunens mark.

På sin egna tomt har Anna Flink bland annat en friggebod som sträcker sig utanför den egna tomten, 30 centimeter enligt henne själv. Men på kommens egna hemsida framgår det tydligt att en tomt som ligger mot kommunal mark inte får bebyggas närmare än 4,5 meter från tomtgränsen.

Det betyder att hela friggeboden står felplacerad.

– Vi håller faktiskt på att riva den. Den är borta i sort sett, säger kommunens säkerhetschef Anna Flink till Telgenytt, och betonar hur viktigt det är att kommunanställda gör rätt för sig.

Men när Telgenytt tog sig en titt under onsdagen, visade sig att Flinks uppgifter inte alls stämde. Rivningen hade, såvitt Telgenytt kunde se, inte alls påbörjats som hon påstod.

Friggeboden stod stadigt och framför, på kommunens tomt, syntes högar av röjda sly och spår av ett nedsågat träd, som till synes ser ut att tillhöra kommunen.

Sly och nedsågat träd på kommunens tomt. Foto: Alex Ataseven.

2021 inledde Södertälje kommun insats mot flera husägare, där man med hjälp av flygfoton, upptäckte uppemot 200 tomtägare som olovligt använt sig av kommunens mark, något som SVT tidigare rapporterat om.

Kommunen klev in och satte hårda krav mot hundratals Södertäljebor.

Brev skickades hem till flera tomtägare runt om i Södertälje om att rätta till felen, eller riskera bli polisanmälda. Ur SVTs reportage framgår att en av dessa husägare låg på samma gata som Anna Flink är folkbokförd på, bara tre hus bort.

Men enligt Flink fick hon sitt brev innan sommaren, långt senare än alla andra.

– Det var i våras, precis innan sommaren och då fick man information om att man hade 9 månader på sig att åtgärda. Då har jag hört mig om vad ja ska göra, och fått veta om att jag antigen fick flytta in den eller riva den och då har vi bestämt att riva den, säger hon till Telgenytt och fortsätter.

– Det är jätteviktigt för mig förstås att göra rätt, men jag visste faktiskt inte om det. Det är jättedåligt av oss, men vi förstod inte när vi köpte hus att det här var en jätte stor grej. Men nu när vi har fått den här lappen så självklart, vi håller på nu att riva den. Den är borta i sort sett, säger Anna Flink.

Telgenytt kan dock avslöja att Anna Flinks uttalande, om att friggeboden i nuläget rivs, inte stämmer.

Anna Flinks friggebod som delvis står på kommunens mark. Under onsdagen fanns inga tecken på att rivning pågick. Foto: Alex Ataseven.

Rättelse: Telgenytt skrev i ett tidigare skede ”torsdag”, när det i själva verket var onsdag. Detta kunde misstolkas för att vi använt gamla bilder. Så är givetvis inte fallet. Det ber vi om ursäkt för och rättar efter att detta påkallats.

Läs även Insändare: Organiserad diskriminering – Vardagsmat i Södertälje

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 augusti 2022 16:48
Senast uppdaterad: 1 september 2022 19:19

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors