Företag i fokus:

Stor kortege när Assyrian Riders uppmärksammar Seyfo

Brace

Tomas Rhawi, president Assyrian Riders. Foto: Daniel Brace.

Imorgon, söndag 4 september, är det återigen dags för Assyrian Riders att uppmärksamma folkmordet Seyfo i Turkiet 1915 i en stor motorcykelkortege.

Från parkeringen vid Kaknästornet i Stockholm till Södertälje med många motorcyklar och bilar som följer efter.

Assyrian Riders som har rötter i Mellanöstern där förfäderna föll offer under folkmordet Seyfo år 1915. Mer än två miljoner kristna assyrier/kaldéer/syrianer, armenier och greker slaktades av under det dåvarande osmanska riket.   

Över 100 år senare lever minnet vidare i hjärtan på ättlingarna som kämpar för ett erkännande  

– Vi gör det för att uppmärksamma folkmordet Seyfo, men även det som hände i Irak och Syrien år 2015, säger Tomas Rhawi, president för Assyrian Riders och medgrundare, till Telgenytt. 

Kortegen startar under söndagen från Kaknästornet och passerar turkiska ambassaden, vidare till Mynttorget, Östermalm, Kungsgatan, Sveagatan och vidare mot Botkyrka. I Botkyrka passerar man minnesmonumentet i Hallunda  där familjerna ansluter sig för att åka sista sträckan mot Södertälje. 

Assyrian Riders i Södertälje 2019. Foto: Daniel Brace, Braceiller Productions.

– Från Kaknästornet till Botkyrka åker vi enbart motorcyklar på grund trafiksäkerheten. När vi är över 50-60 motorcyklar blir kortegen uppemot 1200 meter lång. Men vi välkomnar alla som vill ansluta sig, säger Rhawi.

I Södertälje kör Assyrian Riders kortege förbi minnesmonumentet vid S:t Afrems kyrka i Geneta för att sedan avsluta med minnesstund i katedralen St: Jacob i Hovsjö.  

– Vi började Ride For Seyfo 2015 i samband med minnesdagen på 100-årsdagen. Men även för att uppmärksamma det som hände i Irak och Syrian i samband med terrorgruppens ISIS framfart. Vi fick i princip uppleva ett nytt folkmord i modern tid, säger Rhawi. 

I Södertälje pågår just nu planeringar om ett Sefyo-monument i centrala Södertälje för att hedra offren i nuvarande Turkiet 2015. Men planerna blev dock uppskjutna pågrund av att berörda parter inte känt sig inkluderande och därför väntas nya förslag presenteras. 

Assyrian Riders åker från Kaknästornet vid 11:00 och väntas nå slutdestinationen vid St Jacob i Södertälje klockan 14:30.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 september 2022 18:22
Senast uppdaterad: 3 september 2022 18:24

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors