Företag i fokus:

SD: Är sakpolitik inte viktigare än godhetsignalering

Montage Alex Ataseven

Kristdemokraternas, David Winerdahl och SDs  Andreas Birgersson. Foto: Södertälje kommun/ Shamash Oyal.

Efter valet 2018 stod det klart att det fanns en chans till maktskifte i Södertälje. Dåvarande Alliansen bestående av M, KD, C och L kunde med stöd av SD och RP ta makten i Södertälje.

Då valde Centern och Kristdemokraterna att hellre samarbeta med Socialdemokraterna och Miljöpartiet än att få passivt stöd av Sverigedemokraterna.

De valde att godhetssignalera hellre än att få igenom sin egen politik. Efter detta val har väljarna varit ännu tydligare i sin vilja att få bort Socialdemokraterna från makten, både i riksdagen och i Södertälje. För nu behövs inte längre Centern för att få maktskifte, men Kristdemokraterna behövs.

En tolkning skulle vara att KD ökade lokalt för att på riksnivå är just nu M, KD och SD samarbete naturligt. Lokalt har det varit annorlunda. Men hur många av väljarna hade insikt i det?

KD i Södertälje gick framåt i valet med löften om mer trygghet, en bättre skola och värdigare äldreomsorg. I ett maktskifte med stöd av SD och RP skulle de kunna få igenom nästan alla sina förslag som de gått till val på. Kan de verkligen få igenom lika mycket eller ens en bråkdel i ett samarbete med Vänsterpartiet, där Socialdemokraterna och Miljöpartiet ingår?

Ett styre med en tydlig socialistisk och postmarxistisk inriktning? Är det verkligen det som väljarna röstade för när de röstade på Kristdemokraterna i Södertälje?

”Är det kanske så att David Winerdal inte tror på KD:s politik längre?”

Det är svårt att se David Winerdals ord som något annat än godhetssignalerande, sådant Annie Lööf har hållit på med nu i 4 år. Som hon också straffades för nu i valet om man ser till deras valresultat. Är det kanske så att David Winerdal inte tror på KD:s politik längre?

Styrande majoritet i Södertälje, MP, S, C, KD. Foto: Södertälje kommun.

Ser han hellre att vänsterpolitik fortsätter dominera Södertälje? Samma politik som har lett till den enorma segregation och gängvåld och kriminalitet som vi ser runt om kring oss i Sverige och i synnerhet Södertälje. Det var till exempel två skjutningar och en skadad, dagar innan valet.

För Sverigedemokraternas del anser vi inte att Socialdemokraterna är förmögna att lösa de problem de har orsakat i Södertälje, än mindre Vänsterpartiet. Vi tror inte heller att det är det väljarna vill. Socialdemokraterna och nästan alla partierna i det nuvarande styret förlorade mandat i valet.

”Väljarna har gett mandat för ett maktskifte.”

För oss är det sakpolitiken som har prioritet, inte vilka vi samarbetar med. Vi ser att väljarna har gett mandat för ett maktskifte. Vi är inställda på att stödja ett sådant. Nej det kommer inte vara helt passivt som vi kunde tänka oss i valet 2018. Vi vill ha inflytande och få igenom delar av vår politik. Vilket är naturligt för att stödja andra i att styra en kommun eller ett land.

För oss handlar det om vad våra väljare förväntar sig av oss. Vi vill se till att det mandat vi fick av våra väljare används på bästa sätt enligt vad de skulle vilja. Det anser vi vara vår uppgift som förtroendevalda politiker.

Andreas Birgersson (SD)
Gruppledare

Läs även: Stor kritik mot KD efter beskedet – ”Det här är ett svek”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 september 2022 21:27
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:17

Så lockas medarbetare till Socialkontoret i kommunen

321797441_834163664347383_8876853207104254659_n

Stina Hermansson. Foto: Privat.

På socialkontoret i Södertälje kommun arbetar man aktivt med introduktion in i arbetslivet. Genom ett traineeprogrammet får studenter möjligheten att omvandla teoretiska kunskaper till praktiska färdigheter.

Stina Hermansson, som är verksamhetsutvecklare på Barn och ungdom, har varit med sedan uppstarten av traineeprogrammet år 2018. År 2020 utökades verksamheten till att omfatta hela socialkontoret med vuxenenhet, arbete och försörjning.

Syftet med programmet är att underlätta övergången från att vara student till att bli en medarbetare på kontoret.

Hur började programmet?

– Av erfarenhet har man sett att Barn och ungdom visat på ett utökat behov av en längre introduktion för socialsekreterare, samtidigt som det fanns ett behov att anställa socionomer. De flesta av de som rekryterades till socialkontoret var nyexaminerade, men lite kännedom om myndighetsutövning. Socialkontoret har under en längre tid tagit emot studenter på VFU (verksamhetsförlagd utbildning), men de blev oftast timvikarier och jobbade på somrarna. Med hjälp av traineeprogrammet kunde man ha en strukturerad VFU-period som bestod av hur man förbereder en student till att bli en medarbetare, säger Stina Hermansson, verksamhetsutvecklare, till Carolina Andersson.

Hur har utvecklingen sett ut?

– Traineeprogrammet blev ett lyckat koncept som ledde till att verksamheten fick hjälp i mottagandet av socionomstudenter som skulle göra sin praktik och antalet platser ökade. Barn och ungdom har utvecklat ett bättre samverkansarbete med högskolor i Stockholmsområdet. Vuxenenheten och Arbete och försörjning såg fördelarna med att upprätta ett traineeprogram med studenter som stannade kvar, och på så sätt ville de vara en del av traineeprogrammet.

I vilken utsträckning är traineeprogrammet och hur många platser finns det?

– Verksamhetsutvecklare inom Barn och ungdom samordnar traineeprogrammet för hela socialkontoret. Det finns en tydlig rutin för vilka som får ta del av traineeprogrammet, då eventuella medarbetare kommer att ingå i hela socialkontorets verksamheter. Antalet studenter som får plats är beroende av handledare som kan ta emot studenter. Under år 2022 har åtta studenter fått tagit del av traineeprogrammet under vårterminen och nio under höstterminen.

Vilka lärosäten tar ni emot studenter ifrån?

– Traineeprogrammet omfattades av studenter från olika lärosäten om studenten hade en anknytning till Södertälje till en början. Numera tar traineeprogrammet huvudsakligen studenter från Södertörn Högskolan, Stockholms universitet och Marie Cederskiölds högskola. Däremot är ansökan öppen för alla.

Hur sker rekryteringen och hur informeras studenterna?

– Rekryteringen börjar med information till studenterna i Stockholmsområdet i början på terminen. Tillsammans med andra kommuner får vi träffa studenterna och berätta om vår verksamhet för att skapa ett intresse. På kommunens hemsida läggs en platsannons där studenterna kan skicka in sin ansökan med personligt brev och CV. Därefter kallas studenter på en intervju här i Södertälje där de får en inblick i var socialtjänsten finns och vad vi arbetar med. Den personliga intervjun är mycket uppskattad av studenterna. Traineesamordnaren får då en bild av vad studentens intresseområden och personliga egenskaper. En viktig del av rekryteringen är matchningen så att det blir rätt student till rätt plats.

Traineeprogrammet är uppbyggt i tre delar. Först söker studenten praktikplats, mot slutet av praktikperioden kan de söka till traineeplatser som finns nästa termin. Efter avslutad traineeperiod kan studenterna söka anställning.

Hur ofta är studenten på arbetet?

– Studenternas praktikupplägg blir avgörande i hur traineeprogrammet blir. Generellt brukar det vara mellan 4-5 dagar i veckan, ca 32h. Studentmedarbetare på steg 2 arbetar ca 1–2 dagar per vecka. Det är viktigt att studenten kan kombinera jobbet med de fortsatta heltidsstudierna så att studierna går att slutföra enligt planering.

Hur många får anställning efter programmet?

– Sedan starten 2018 har vi tagit emot 74 studenter på steg 1, haft 44 studentmedarbetare på steg 2 och anställt 28 socionomer efter examen.

Vilka vinster har man sett med programmet?

– Ett flertal vinster har man kunnat se, bland annat mer kompetens nypersonal som känner till verksamheten, erbjudit fler VFU-platser, utökat samarbete med högskolorna. Medarbetare som kunnat bidra som handledare till studenter eller mentorer till studentarbetare. Tryggare medarbetare, nuvarande och nyanställd, säger Stina Hermansson till Carolina Andersson.

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 januari 2023 16:16
Senast uppdaterad: 4 januari 2023 14:58

Omsatte 413,5 miljoner kronor – Går nu i konkurs

avtal Pxhere

Foto: Pxhere.

Under den senaste månaden rapporterades det fler konkurser än vanligt i Stockholms län enligt ny statistik från UC. Det största företaget som går omkull är ett Södertäljeföretag som omsatte över 400 miljoner år 2020.

Under december månad gick 235 bolag i konkurs i Stockholms län. Det är fler än normalt för den här tiden på året sett till de senaste sju åren. I fjol noterades 174 konkurser under december.

Ser vi till hela landet brukar antalet konkurser följa ett tydligt säsongsmönster med en uppgångar på senvåren och -hösten och en tydlig dipp i slutet av sommaren.

Av de 235 bolag som gick i konkurs under december i Stockholms län hade 176 sitt säte i Stockholms kommun. I Nykvarn och Värmdö registrerades inga konkurser.

Sedan början av året har 2 282 företag gått i konkurs i Stockholms län. Det kan jämföras med 2 124 företag under motsvarande tid år 2021, en ökning med 7 procent.

Det största bolaget, sett till omsättning, var Magnifix AB med fem anställda och rapporterade en omsättning på 183,9 miljoner kronor, samt en vinst på 8,3 miljoner, i sitt bokslut år 2021. Året innan, 2020, omsatte bolaget 413,5 miljoner kronor och redovisade en vinst på 45,6 miljoner kronor.

Ett annat Södertäljeföretag som inledde i konkurs i december 2022 är Rgd Montage AB. Totalt omsatte bolaget 13,8 miljoner kronor 2021 och hade 20 anställda.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 januari 2023 14:35
Senast uppdaterad: 3 januari 2023 15:24

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors