Företag i fokus:

Alexander Berg firar 20 år på Pressbyrån

Alex Ataseven (1)

Foto: Alexander Isa.

Han har arbetat på samma plats i två decennier och tar dagligen hand om tusentals kunder. I år har det gått 20 år sedan Alexander Berg började arbeta som butikschef på Pressbyrån på centralstationen i Södertälje.

– Jag kan arbeta i 20 år till, säger han glatt till Telgenytt.

Alexander Berg började sin karriär som vikarie på Pressbyrån i Stockholm i januari 1996. Det var hans mormor som tipsade honom om att söka tjänsten. Sex år senare, år 2002, fick han tjänsten som butikschef på Pressbyrån vid Södertälje Central, och 20 år senare står han fortfarande kvar på samma plats.

Alexanders härliga morgonhumör på Pressbyrån är ett uppskattat inslag innan avfärd med pendeln.
Foto: Alexander Isa.

Två år senare, 2004, kom nästa möjlighet då Alexander Berg fick chansen att vara sin egen chef, en möjlighet han tog tillvara på.

– År 2004 blev Pressbyrån en franchise och då fick jag driva butiken själv. Jag gick från att vara butikschef till franchisetagare, säger han.

Idag finns det cirka 300 Pressbyråer runt om i Sverige, och de tillhör koncernen Reitan Convenience Sweden AB, som även äger 7-Eleven och Shell.

Har du någon gång under dessa tjugo år på Pressbyrån funderat på att arbeta med något annat?

– Tanken har slagit mig, men det är svårt att veta vad man annars skulle göra. Jag gillar att träffa nya människor och jag trivs med det jag gör. Jag har jobbat här i tjugo år och kan jobba i tjugo år till, säger Alexander Berg.

Två decennier har passerat sedan starten, men när Alexander blickar tillbaka ser han glädjen i att ha ett arbete där han får träffa många människor.

– Ingen dag är den andra lik. Ibland händer det roliga saker, men ibland kan det även uppstå tråkiga händelser. Men det är alltid något som händer, säger han.

Alexander Berg firar 20 år på Pressbyrån i Södertälje.
Foto: Nicole Barsoum.

Men goda minnen finns det gott om.

Ett av de bästa under dessa 20 år är när hans Pressbyrå i Södertälje vann det prestigefulla priset ”Årets Pressbyrån” 2013 och utsågs därmed till Sveriges bästa butik.

Ett sämre minne han delar med sig av är tiden under pandemin när de endast fick ha ett maxantal på åtta kunder åt gången i butiken.

– Det var svårt att få folk att hålla sig till det, säger Alexander. 

Vad är den största skillnaden idag jämfört med tjugo år sedan?

– Att fler personer nu vet vem jag är. Det kan hända när man är ute och handlar att folk känner igen en, vilket kan vara kul, avslutar Alexander Berg.

Text: Nicole Barsoum.

Foto: Alexander Isa.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 september 2022 13:11
Senast uppdaterad: 14 maj 2024 03:23

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors