Företag i fokus:

Alexander Berg firar 20 år på Pressbyrån

Alex Ataseven (1)

Foto: Alexander Isa.

Han har arbetat på samma plats i två decennier och tar dagligen hand om tusentals kunder. I år har det gått 20 år sedan Alexander Berg började arbeta som butikschef på Pressbyrån på centralstationen i Södertälje.

– Jag kan arbeta i 20 år till, säger han glatt till Telgenytt.

Alexander Berg började sin karriär som vikarie på Pressbyrån i Stockholm i januari 1996. Det var hans mormor som tipsade honom om att söka tjänsten. Sex år senare, år 2002, fick han tjänsten som butikschef på Pressbyrån vid Södertälje Central, och 20 år senare står han fortfarande kvar på samma plats.

Alexanders härliga morgonhumör på Pressbyrån är ett uppskattat inslag innan avfärd med pendeln.
Foto: Alexander Isa.

Två år senare, 2004, kom nästa möjlighet då Alexander Berg fick chansen att vara sin egen chef, en möjlighet han tog tillvara på.

– År 2004 blev Pressbyrån en franchise och då fick jag driva butiken själv. Jag gick från att vara butikschef till franchisetagare, säger han.

Idag finns det cirka 300 Pressbyråer runt om i Sverige, och de tillhör koncernen Reitan Convenience Sweden AB, som även äger 7-Eleven och Shell.

Har du någon gång under dessa tjugo år på Pressbyrån funderat på att arbeta med något annat?

– Tanken har slagit mig, men det är svårt att veta vad man annars skulle göra. Jag gillar att träffa nya människor och jag trivs med det jag gör. Jag har jobbat här i tjugo år och kan jobba i tjugo år till, säger Alexander Berg.

Två decennier har passerat sedan starten, men när Alexander blickar tillbaka ser han glädjen i att ha ett arbete där han får träffa många människor.

– Ingen dag är den andra lik. Ibland händer det roliga saker, men ibland kan det även uppstå tråkiga händelser. Men det är alltid något som händer, säger han.

Alexander Berg firar 20 år på Pressbyrån i Södertälje.
Foto: Nicole Barsoum.

Men goda minnen finns det gott om.

Ett av de bästa under dessa 20 år är när hans Pressbyrå i Södertälje vann det prestigefulla priset ”Årets Pressbyrån” 2013 och utsågs därmed till Sveriges bästa butik.

Ett sämre minne han delar med sig av är tiden under pandemin när de endast fick ha ett maxantal på åtta kunder åt gången i butiken.

– Det var svårt att få folk att hålla sig till det, säger Alexander. 

Vad är den största skillnaden idag jämfört med tjugo år sedan?

– Att fler personer nu vet vem jag är. Det kan hända när man är ute och handlar att folk känner igen en, vilket kan vara kul, avslutar Alexander Berg.

Text: Nicole Barsoum.

Foto: Alexander Isa.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 september 2022 13:11
Senast uppdaterad: 14 maj 2024 03:23

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors