Företag i fokus:

Atze förverkligade sin dröm – Nu rullar familjen fram succén

306117013_793126975144922_654558245196707143_n (1)

 Nathalie Olivares Leskinen, Aleksandar Leskinen och kollegan Kim Wilhelmsson. Foto: Privat.

Från succé Dj på Telgias Salonger och 550 till att smasha burgare i världsklass. Södertäljebon Aleksandar Leskinens resa började som en hobby, men resulterade i en rullande vagn som levererar fantastiska hamburgare.

Men vi kanske backade bandet för långt när vi lyfte fram nattklubbarna Telgias Salonger, värdshuset som brann ner 2016, och gamla 550 som var en populär nattklubb för cirka 15 år sedan. Det var roliga tider det, men vi ska inte fördjupa oss allt för mycket i det.

Det vi däremot kan berätta är att en av personerna som flitigt syntes i DJ båset, i bägge nattklubbarna, var Aleksandar Leskinen som fick Södertäljes dansgolv att gunga.

Leskinen som DJ på 550 (idag ST Biljard) år 2011 och till höger på Telgias salonger/Berget 2015. Foton: Privata.

Han fick en och annan att dansa loss i Södertäljes nattklubbar, men DJ:andet skulle inte vara för alltid. Leskinens som alltid varit en hamburgarfantast besökte 2019 en foodtruck-tävling, men besöket gav aldrig den tillfredsställelsen som han önskade. Ingen av deltagarna presenterade hamburgare som riktigt levde upp till förväntningarna och där och då insåg han snabbt att han kunde göra det mycket bättre själv.

Som den handlingskraftiga person han är satte han igång med att förverkliga sina idéer.

– Efter att ha experimenterat med olika köttblandningar och dressingrecept, mest på skoj för att kunna bjuda familj och vänner på schysta hamburgare, så fick jag för mig att det här kanske fler skulle uppskatta, säger Aleksandar Leskinen till Telgenytt.

Då beslutade han att starta en helt egen rörelse. Bara dagar senare var Leskinen bokad på ett första event hos det lokala gymmet i Åkers Styckebruk, där han då för tillfället bodde.

– Väldigt många gäster kom och jag lyckades till och med sälja slut på alla burgare. Ryktet spreds och kort därpå så serverade jag burgare bland annat på företagsevent och bilträffar, berättar han.

Leskinen tillagar högrevsburgare med 100 procent passion och kärlek.

Men när allt såg ljust och lovande ut slog pandemin till och satte käppar i hjulet för Leskinens framtida planer som snabbt tynade ut.

Men så en dag, sommaren 2021, skulle gnistan få en nytändning när han höll en middagsbjudning hemma hos sig för sina vänner. En bjudning som öppnade upp för en möjlig comeback, och utan att tveka tog han chansen som resulterade i en riktig succé.

– Ett par vänner till oss hade spontant köpt en foodtruck som de hade uppställd i Strängnäs. Dom planerade att åka på semester och då fick jag frågan om jag ville ta över den för en helg. Jag fick fria händer att göra min egen meny och servera burgare på mitt sätt. Det blev succé ännu en gång och jag fick tillbaka passionen för att göra burgare igen, berättar Leskinen.

Kön ringlar långt när Leskinen ställer fram sin foodtruck. Foto: Alex Ataseven.

Drömmen om en egen foodtruck väcktes till liv och en ordentlig satsning var nu ett faktum. Men denna gång hade Leskinen sin fru, Nathalie Olivares Leskinen, vid sin sida som blev hans starka stöttepelare.

En egen foodtruck köptes in, inreddes med inventarier av högsta klass och som slutligen döptes till Beardman Burgers. Därefter beslutade paret att flytta från Åkers Styckebruk tillbaka till Södertälje och i början på september hölls ett eget event där de äntligen fick visa upp sin skapelse.

Och framförallt – servera fantastisk god mat.

– Det blev en lyckad uppslutning av människor i olika åldrar, barn som äldre. Feedbacken vi fick var magisk och det är därför jag gör det här. Att kunna göra någon annan lycklig eller se dem njuta av den där första tuggan är oslagbar, säger Leskinen till telgenytt.

Men var vagnen ska stå har ännu inte planerats då Leskinen har fullt upp med sitt heltidsjobb.

– För tillfället kör vi olika bokade event, så som bilträffar, födelsedagsfester, bröllop och företagsevent, Men vi tittar på möjligheten att poppa upp i stan lite då och då, avslutar Aleksandar Leskinen.

Foodtrucken före och efter renoveringen.

Från DJ till att tillaga hamburgare i världsklass.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 september 2022 23:18
Senast uppdaterad: 3 juni 2023 10:12

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors