Företag i fokus:

Atze förverkligade sin dröm – Nu rullar familjen fram succén

306117013_793126975144922_654558245196707143_n (1)

 Nathalie Olivares Leskinen, Aleksandar Leskinen och kollegan Kim Wilhelmsson. Foto: Privat.

Från succé Dj på Telgias Salonger och 550 till att smasha burgare i världsklass. Södertäljebon Aleksandar Leskinens resa började som en hobby, men resulterade i en rullande vagn som levererar fantastiska hamburgare.

Men vi kanske backade bandet för långt när vi lyfte fram nattklubbarna Telgias Salonger, värdshuset som brann ner 2016, och gamla 550 som var en populär nattklubb för cirka 15 år sedan. Det var roliga tider det, men vi ska inte fördjupa oss allt för mycket i det.

Det vi däremot kan berätta är att en av personerna som flitigt syntes i DJ båset, i bägge nattklubbarna, var Aleksandar Leskinen som fick Södertäljes dansgolv att gunga.

Leskinen som DJ på 550 (idag ST Biljard) år 2011 och till höger på Telgias salonger/Berget 2015. Foton: Privata.

Han fick en och annan att dansa loss i Södertäljes nattklubbar, men DJ:andet skulle inte vara för alltid. Leskinens som alltid varit en hamburgarfantast besökte 2019 en foodtruck-tävling, men besöket gav aldrig den tillfredsställelsen som han önskade. Ingen av deltagarna presenterade hamburgare som riktigt levde upp till förväntningarna och där och då insåg han snabbt att han kunde göra det mycket bättre själv.

Som den handlingskraftiga person han är satte han igång med att förverkliga sina idéer.

– Efter att ha experimenterat med olika köttblandningar och dressingrecept, mest på skoj för att kunna bjuda familj och vänner på schysta hamburgare, så fick jag för mig att det här kanske fler skulle uppskatta, säger Aleksandar Leskinen till Telgenytt.

Då beslutade han att starta en helt egen rörelse. Bara dagar senare var Leskinen bokad på ett första event hos det lokala gymmet i Åkers Styckebruk, där han då för tillfället bodde.

– Väldigt många gäster kom och jag lyckades till och med sälja slut på alla burgare. Ryktet spreds och kort därpå så serverade jag burgare bland annat på företagsevent och bilträffar, berättar han.

Leskinen tillagar högrevsburgare med 100 procent passion och kärlek.

Men när allt såg ljust och lovande ut slog pandemin till och satte käppar i hjulet för Leskinens framtida planer som snabbt tynade ut.

Men så en dag, sommaren 2021, skulle gnistan få en nytändning när han höll en middagsbjudning hemma hos sig för sina vänner. En bjudning som öppnade upp för en möjlig comeback, och utan att tveka tog han chansen som resulterade i en riktig succé.

– Ett par vänner till oss hade spontant köpt en foodtruck som de hade uppställd i Strängnäs. Dom planerade att åka på semester och då fick jag frågan om jag ville ta över den för en helg. Jag fick fria händer att göra min egen meny och servera burgare på mitt sätt. Det blev succé ännu en gång och jag fick tillbaka passionen för att göra burgare igen, berättar Leskinen.

Kön ringlar långt när Leskinen ställer fram sin foodtruck. Foto: Alex Ataseven.

Drömmen om en egen foodtruck väcktes till liv och en ordentlig satsning var nu ett faktum. Men denna gång hade Leskinen sin fru, Nathalie Olivares Leskinen, vid sin sida som blev hans starka stöttepelare.

En egen foodtruck köptes in, inreddes med inventarier av högsta klass och som slutligen döptes till Beardman Burgers. Därefter beslutade paret att flytta från Åkers Styckebruk tillbaka till Södertälje och i början på september hölls ett eget event där de äntligen fick visa upp sin skapelse.

Och framförallt – servera fantastisk god mat.

– Det blev en lyckad uppslutning av människor i olika åldrar, barn som äldre. Feedbacken vi fick var magisk och det är därför jag gör det här. Att kunna göra någon annan lycklig eller se dem njuta av den där första tuggan är oslagbar, säger Leskinen till telgenytt.

Men var vagnen ska stå har ännu inte planerats då Leskinen har fullt upp med sitt heltidsjobb.

– För tillfället kör vi olika bokade event, så som bilträffar, födelsedagsfester, bröllop och företagsevent, Men vi tittar på möjligheten att poppa upp i stan lite då och då, avslutar Aleksandar Leskinen.

Foodtrucken före och efter renoveringen.

Från DJ till att tillaga hamburgare i världsklass.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 september 2022 23:18
Senast uppdaterad: 3 juni 2023 10:12

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors