Företag i fokus:

Hon kritiserar Riksbankens räntebesked – ”Oroande”

3395ff9c-c827-4875-a612-3d155add328f

Laura Hartman, LO:s chefsekonom. Foto: Fredrik Sandin Carlson

I tisdags chockhöjdes styrräntan med 1 procent och blir den största höjningen som Riksbanken gjort sedan 1993.

Nu får den kraftiga höjningen kritik av chefsekonomen Laura Hartman på Landsorganisationen, LO, som anser att det är ett olyckligt beslut.

– En hög inflation är ett reellt bekymmer för alla, särskilt för hushåll med små marginaler. Därför är det förstås viktigt med motåtgärder. Men risken är att räntevapnet skadar ekonomin och ökar arbetslösheten mer än den hjälper mot inflationen, säger Laura Hartman.

Styrräntan höjdes med 1 procent, från 0,75 till 1,75 procent, för att hejda den stigande inflationen som i augusti låg på 9 procent. Enligt Riksbanken är den alldeles för hög och anses urholka hushållens köpkraft och gör det svårare för både företag och hushåll att planera sin ekonomi.

Stefan Ingves, Sveriges riksbankschef, . Foto: Creative Commons.

Hartman därmot anser att Riksbankens räntepolitik är ett ineffektivt vapen som har potentiellt mycket skadliga effekter på svensk ekonomi och arbetslöshet.

– Vad som däremot skulle ha en mer kännbar effekt på inflation är mer direkta åtgärder mot de höga energipriserna. Därför behövs andra, mer direkta och snabba åtgärder mot de höga energipriserna. Annars riskeras omställningen mot ökad elektrifiering som näringslivet anammat. Vi börjar redan se oroande tecken på fler varsel, säger Laura Hartman på paraplyorganisation LO.

Riksbankens mål är att att den långsiktigt inflationen ska ligga på 2 procent. I augusti föregående månad låg den på 9 procent.

Läs även: – Styrräntan chockhöjs – Nu väntas bolånen stiga

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 september 2022 15:37
Senast uppdaterad: 25 september 2022 15:38

Extremväder orsakar rekordstora skador i Södertälje

Traktor ploga snö

Foto:

De senaste årens extrema väder har lett till omfattande skador i Södertälje kommun. Förra året betalades skadeersättningar ut på över 14 miljoner kronor – den högsta summan på många år. Experter varnar för att klimatförändringarna kommer leda till fler och värre naturkatastrofer framöver.

I Sverige har natur- och väderrelaterade händelser de senaste åren orsakat skador för över 8 miljarder kronor.

Under 2022 ersattes 135 försäkringstagare i Södertälje kommun med sammanlagt 14 miljoner kronor för naturorsakade skador – det högsta beloppet i kommunen sedan åtminstone 2015, visar statistik från Svensk Försäkring.

– Vi behöver bygga ett mer robust och motståndskraftigt samhälle. Här krävs samverkan och nytänkande, säger Philip Thörn, hållbarhetschef på försäkringsbolaget If till TT.

Naturskadorna varierar kraftigt mellan olika år. Stora översvämningar och stormar kan snabbt driva upp kostnaderna. Sedan 2015 har de naturorsakade skadorna i Södertälje kommun ersatts med 31 miljoner kronor, motsvarande 40 kronor per invånare och år. Det är betydligt lägre än rikssnittet på 99 kronor.

If deltar för närvarande i ett forskningsprojekt med bland annat Cicero och IVL Svenska Miljöinstitutet för att ta fram förslag på åtgärder som kan förebygga skador från extremregn och skyfall. Resultatet förväntas presenteras under 2024.

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 18 januari 2024 00:43

Kraftig ökning av antalet sysselsatta i Södertälje

Södertälje

Foto: Alexander Isa

Antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla har ökat kraftigt i Södertälje kommun sedan 2020, visar ny statistik från SCB. Ökningen är särskilt stor bland utrikesfödda.

Enligt SCB:s nya statistikprodukt, Befolkningens arbetsmarknadsstatus, har antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla i Södertälje ökat med 12 procent, eller 5 177 personer, mellan juni 2020 och juni 2023. Samtidigt minskade antalet personer med arbetslöshetsersättning som huvudsaklig inkomstkälla med 22 procent.

– I Södertälje ökade antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla med 5 177 personer mellan juni 2020 och juni 2023. Det motsvarar en ökning med tolv procent, säger Johannes Cleris, pressansvarig på SCB.

Ökningen av antalet personer som har arbete som huvusaklig inkomstkälla är särskilt stor bland utrikesfödda, med 26 procents ökning jämfört med en procents ökning bland inrikesfödda. Enligt SCB:s statistik är ökningen ungefär lika mycket för kvinnor som för män i kommunen.

Antal personer (15–74 år)juni 2020juni 2023FörändringUtveckling (%)
Sysselsatta45 54250 5144 97210,9
Arbete som huvudsaklig inkomstkälla42 40047 5775 17712,2

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 januari 2024 04:30
Senast uppdaterad: 18 januari 2024 14:49

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors