Lördag 13 September, 2025

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Företag i fokus:

Så kan ditt barn ha råd att köpa bostad i Södertälje om 18 år

Södertälje Alex Ataseven

Foto: Alex Ataseven.

En ny undersökning, utförd av pensionsbolaget Skandia, visar att om föräldrar sparar barnens barnbidrag i 18 år så räcker det till en kontantinsats i 20 av 25 svenska städer.

Södertälje är en av dessa städer som barnbidraget räcker till kontantinsatsen för en bostad, men den möjligheten har inte alla föräldrar.

– Att föräldrarna ska ha råd att spara hela barnbidraget varenda månad tills barnet fyller 18 år är väldigt mycket begärt, säger Johanna Cerwall, vd på Skandiabanken i ett pressmeddelande.

Skandias rapport ”Sparande till bostad” undersöker hur stor effekt den nya reformen med startlån för förstagångsköpare skulle ha i praktiken och är baserad på framtidens bostadsmarknad i 25 svenska städer. För att barn vid 18 års-åldern ska ha råd att köpa en lägenheten i Stockholm, om 18 år, behöver föräldrarna spara mellan 2140 kronor och 3540 kronor per månad, men i Södertälje är det ett betydligt lägre månadssparande.

I Södertälje behöver föräldrar spara 1000 kronor per månad för att barnet ska ha råd att köpa egen bostad vid 18-årsåldern. Därmed räcker barnbidraget till en kontantinsats om det sparas i 18 år.

För att en kontantinsats däremot ska räcka baserat på förslaget Startlån till förstagångsköpare, 5% kontantinsats, behöver en förälder i Södertälje spara 340 kronor – i 18 år.

Om föräldrar sparar barnens barnbidrag i 18 år så räcker det till en kontantinsats i Södertälje. Foto: Alex Ataseven.

– Vi behöver sänka trösklarna in på bostadsmarknaden. Att räkna med att föräldrarna ska ha råd att spara hela barnbidraget varenda månad tills barnet fyller 18 år är väldigt mycket begärt, och går emot barnbidragets egentliga intention. Vår rapport visar dessutom att inte ens detta räcker om barnet vill bo i någon av Sveriges största städer, säger Johanna Cerwall, VD på Skandiabanken.

Enligt Skandia finns det cirka 200 000 unga vuxna, i åldersgrupperna 20–27 år, ofrivilligt hemmaboende i Sverige eftersom de saknar de ekonomiska möjligheterna att hitta ett annat boende. För att en ung person i tidig ålder ska kunna ta sig ut på bostadsmarknaden spelar föräldrarnas sparande därmed en stor roll.

I Stockholm är det dyrast att köpa lägenhet där priset per kvadratmeter ligga på cirka 159.000 kronor upp till 264.000 kronor år 2040. Därefter kommer Göteborg, Lund, Uppsala och Gotland. Billigast att köpa lägenhet är det i Karlskoga.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 september 2022 07:54
Senast uppdaterad: 29 september 2022 08:03

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

Information
Sociala Medier

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Larm om brand på persontåg i Järna

INSÄNDARE: Sverige måste ta hand om sina pengar i Ukraina

Copyright © TelgeNytt.se, designat av Trendflow

Share

KATEGORIER

TIPSA OSS

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors