Företag i fokus:

Därför bör du vara lugn och hoppfull kring Södertäljes nya majoritetsstyre

Södertälje alliansen

Södertäljealliansen. Foto Alex Ataseven.

Att vinna val är stort, skriver PM Nilsson, att styra ett land är större. Jag tänkte på detta yttrande när nyheten kom att ett historiskt maktskifte i Södertäljes har inträffat. Socialdemokraternas trettio års långa styre var till ända.

Den tillträdande kommunstyrelseordförande Alexander Rosenbergs (M) ledning kommer nu ta över, förse Södertälje med nytt friskt blod.

Rosenbergs (M) arbete och insats – som jag under våren fick förmånen att vara en liten del av – kan således inte beskrivas på något annat sätt än just stort. Men uppgiften nu blir att förmå styra väl och komma till bukt med de lokala samhällsproblemen. En väsentligt större uppgift.

Sedan början av 90-talet har Socialdemokraterna styrt i kommunen. Onekligen framgångsrikt i realpolitiskt hänseende. Emellertid är det högst diskutabelt i vilka mån det lokala partiet kan betraktas som framgångsrikt i resultathänseende.

Inte för att vara polemisk eller provokativ – inte mina ledstjärnor dessa – men Södertäljes utanförskap som gett och ger grogrund för den flerdimensionella kriminaliteten beror delvis på Anders Lagos (S) styre mellan 1998 och 2011. Delvis efterträdaren Boel Godners (S) tolv år vid makten vilka förvisso varit okej men likväl härjar den organiserade brottsligheten tämligen oförblommerat i kommunen. Det beror så klart även på den förda politiken på riksnivå – förvisso ett hafsverk den också.

Att åstadkomma ett effektivt lokalt styre under de kommande åren skulle underlättas något om Södertäljeborna nu välkomnar med tillförsikt den nya majoriteten. Samtidigt: det förefaller finnas en ärlig oro och stress med avseende på själva begreppet maktskifte, som kan lämna vissa specifika avtryck i medvetandet. Man tänker: ”förändring” och kan således bli lite stressad av det hela.

Rolan Jusupov. Fri skribent och statsvetare. Foto: Privat.

De allra flesta – inklusive jag själv – uppskattar när saker och ting gärna fungerar som vanligt, utan hastiga ändringar, på ett sätt som skapar en känsla av stabilitet och kontroll. En fullt förståelig och naturlig känsla.

Men maktskifte – både som begrepp och demokratisk process – är som bekant vanligt förekommande. Särskilt i stabila demokratier där Sverige jämte våra grannländer är förebilder. Också statsvetenskaplig forskning påminner oss om att det finns poänger med förnyelse: långt maktinnehav leder inte sällan till förstelning samt oförmåga att tänka nytt, brett och innovativt. Vetskapen att man inte får sparken leder till att man blir bekväm, således inaktiv och inkompetent.

Sammanfattningsvis. Det som nu väntar Södertälje kommun under de kommande fyra åren är solid borgerlig politik som kommer städa bort dammen och problemen från Södertäljes gator och torg. Detta hävdar i varje fall Rosenberg (M) själv. Med ett stort mått av ödmjukhet och trovärdighet. Utan en berättelse, säger upplysningsfilosofen Voltaire, finns inget liv.

Rosenbergs (M) bakgrund präglas av ett framgångsrikt entreprenörskap och ett omfattande ideellt arbete i politiken tjänst initialt.

Därtill har Rosenberg i egenskap av oppositionsråd varit huvudarkitekten bakom Södertäljelinjen – en lokal motsvarighet till arbetslinjen. Som nu verkligen kommer hjälpa människor att gå från långvariga aktivitet till värdiga arbeten med hjälp av incitament och vårt lokala näringsliv. Därigenom kommer utanförskapet brytas och arbetet mot den organiserade brottsligheten förhoppningsvis accelereras.

Rolan Jusupov

Fri skribent och statsvetare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 september 2022 16:59
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:17

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors